På jobbet var det inte så farligt fast jag idag var ensam. Experterna var borta och visst stod jag som ett frågetecken ibland, när någon ville ha nån slangkoppling, gipspropp osv.
Men jag fixade dagen utan större misstag.
Vad kan man då säga om Juni-månad? Ska man skratta eller gråta? Det blir aldrig rättvist!
Barnen har fått sommarlov mitt i det som känns oktober.
Han däruppe har nog gått och blivit senil på äldre dar.
"Hallå Mr Gud! Vi har faktiskt Juni nu. Ja! Vi har Juni nu, här i Finland. Förstår du vad jag säger? Juni. Nu! Vi i Finland som det är så synd om! Ja vi, vi som lever i månader blöta och frusna i väntan på sommaren. Den borde vara här nu! Vi behöver få känna lite värme i årminstone 3 månader/år. Vi har inte råd att åka utomlands jämt för att känna värme och bastun gillar jag inte så värst mycket. Kan du snälla försöka få in oss på rätt månad? Juni alltså! Tack!"
Nu ska jag väl försöka sova ändå. Jag blev ledsen ikväll när jag fick höra att min jobbarkompis miste sin pappa idag.
