Resan hem var inte så rolig. Det var turbulens mest hela tiden och någon hade fallit och skadat sig.
Men höjdpunkten på hemfärden var när Tarja Halonen tågade in på Jfk och reste med samma flyg till Helsingfors som jag.
Trött som jag var efter ett dygn på resande fot och utan ordentlig sömn orkade jag inte ta till vara på den sköna sommarvärmen.
Sov on and off. Yrade. Trodde jag fortfarande befann mig i USA. Jag gick till balkongdörren och titta ut och jag befann mig i något konstigt scenario för jag tänkte att vi har ju faktiskt samma utsikt över tågbanan hemma. Och det tog faktiskt några sekunder förrän jag insåg att jag var hemma.
Imorgon är det morsdag!