Förra natten varken kissade eller bajsade han inomhus, eftersom jag tog honom ut i rätt tid. Och om man inte håller ögonen på honom konstant under dagen, så hinner han kissa på golvet. Idag har vi lyckats ganska bra hittills. Bara en miss. Och belöningarna ges med glädje varje gång han kissar och bajsar utomhus.
Han är så liten. Trots att han är född på Nyårsdagen. Finn vet inte riktigt ännu hur han ska ta det. Ibland leker de, men ibland morrar han åt valpen. Han vill helst inte ligga nära honom och sova, men det händer ibland. Men jag har höga förväntningar på att de ska hitta varandra.
Idag tog jag Finn på en promenad genom skogen. Och jag tänkte under promenaden på vad vi gjort. Och jag kände mig skräckslagen. Jag tänkte på hur vi ska klara av att ha två hundar. Men känslan går över, när älsklingen säger att det kommer gå bra.
