Bless you

Bless you! Får jag väl säga till mej själv. Näsan är stockad efter ha nyst typ 10 gånger efter varann. Nyser man i Finland, så är det ingen som säger nåt. Prosit kanske nån säger. Glömmer hur roligt det blev på jobbet, när jag nös och där stod, 2 amerikanare, en  kanadensare, tre engelsmän som alla i samma sekund sa: Bless you!:)

Vilken dag dethär har varit! Känner mig trots allt inte det minsta stressad! Men känner att sömnen snart nog tar mig! Körde till jobbet, hann jobba lite över en timme, körde hem och hämtade 10-åringen som hade tandläkartid. Tandläkaren satte in metallringar, tog avtryck, 10-åringen kväljde flera gånger....avtrycket blev taget, man satte i nya gummiband, ett har redan fallit, sätter själv dit nytt dagen före "råttfällan" läggs upp i gommen. Körde tillbaks till jobbet. Även igår var jag tvungen att lämna jobbet tidigare för att åka till tandläkaren när de tidigarelagda gummibanden fallit. Han är 10 år, betyder att man inte får betalt för att åka iväg sådär. Och bensinen är inte heller så billig att åka fram och tillbaka på det sättet!

På jobbet gick det bra. Roligt när de flesta har rum att jobba i samma hall och inte är utspridda.
Nåja, en hamnade tillbaka var han kom ifrån för några veckor sen, tråkigt!
Stressen börjar synas. Alla vill få båtarna iväg på rätt tidpunkt, men det hör till.


Började städa upp som vanligt, sand, sand, sand....som tur fick jag ett sms av min jobbarkompis Malin.
Hon ville äta glass en solig och vacker dag som denna. Vi tutade iväg till Nykarleby, hon, minstingarna och jag. 13-åringen vill vara med i fotbollen igen efter ha haft paus senaste år, så han drog iväg till träningen. Japp, det är dyrt, men jag tänker inte ta av honom intresset. Och alla hans hockeyvänner är även med i fotbollen. Han behöver det! Kan inte fatta att mina hockeygossar har varit såhär små.

Mättad av kaffe och glass åkte vi hemåt, hämtade dottern från bilskolan....
Kidsen gjorde läxorna, duschade, hade lite krig, dottern öva på trafikmärken...
Minstingen kom in i köket och drog efter andan och såg så ledsen och rädd ut.
-Mamma, jag trodde jag hade ett sår på benet, men när jag rörde det, märkte jag att det var en "alibäss" d.v.s fästing....
Stackars liten! Dottern som är expert vid dethär laget på att dra ut fästingar från katterna sa att hon tar hand om det. Hon drog bort fästingen på ett proffsigt sätt.
Minstingen var lite ynklig och jag gav honom många kramar och han verkade dra en suck av lättnad när fästingen var död och bränd på bål!

När allt började lugna ner sig, ringde min älskade Jim....
Somnar lycklig....