Coming home

Agggghhhh!!

Första egentliga semesterdagen var sisådär. Sommaren har fått fnatt i år igen. Jag ber till högre makter om att få uppleva värme förrän den grådaskiga hösten kommer och den smällkalla vintern. Vi behöver få uppleva sommar för att orka oss igenom mörkret! Eikö?

Jag har inte simmat en enda gång hittills och inte heller legat i solen.

Det verkar ju vara vi i mellersta finland som går med jackorna på. I Södra Finland är värmen. 

Och jag kanske tar tillbaka detdär om att Helsinfors är obehaglig och Österbotten härlig. Jag hämtade vårrullar ikväll och såg typ fjortisar gå med longkero i handen. Bah!! De hinner nog dricka sen när de har åldern inne!!

De senaste dagarna har jag haft elaka pms-besvär! Jag har stört mig på allt och alla....vissa gånger tror jag på riktigt att jag håller på och blir galen. 

Känslan av att vara värdelös, bortglömd, elak, bitter, ensam...tankarna och irritationen som brinner i hjärnan, och livet som rusar iväg...det är sååå jobbigt!!
Men skönt att veta att vi är många!

På bodypumpen var enormt mycket folk  och vikterna tog slut. Jag sneglade ilsket på dessa gymmare som plockat dubbla vikter åt sig medan andra, typ jag, blev utan tyngre vikter och man inte kan dela med sig! Lika är det med trafiken. Står jag vid skyddsvägen så stannar ni och låter mig spatsera över. 

Sånt lär man sig i bilskolan.

Idag känns det lite bättre dock. Visst känner jag ännu av irritationen, men det lättar väl...

Imorgon blir nog en bra dag om det inte regnar. Då ska vi fara till stan hela bunten och vara där typ hela dan, Jakobs dagar.

På onsdag händer nåt alldeles extra. Det berättar jag om sen...