Sidor

9.4.22

PÄsken pÄ kommande

Vaknar till en solskensdag efter grĂ„a snöiga dagar. Nu hoppas vi att det svĂ€nger och att vi fĂ„r börjar kĂ€nna solens sköna vĂ€rme. 

VĂ€rldslĂ€get fortsĂ€tter lika idiotiskt, dramatiskt, förbryllande, chockerande och sorgligt. 

PÄsken Àr pÄ kommande. Jag har som bekant sÄtt pÄskgrÀs lika sent som vanligt, men hoppas det hinner komma nÄgra grÀsstrÄn iallafall. Jag ska snart fara pÄ en promenad med hunden och Àven plocka videkissor som finns pÄ vÄr tomt.

NĂ€r vi var barn, sĂ„ klĂ€dde vi ju förstĂ„s ut oss till pĂ„skhĂ€xor. Vi tog pappas rutiga skjortor och kanske nĂ„n ful lĂ„ng kjol mamma sparat och ett förklĂ€ över det hela, och sjĂ€lvklart en sjal över huvudet som sko vara knuten under hakan. Och kinderna sko mĂ„las röda, vi anvĂ€nde mĂ„larfĂ€rg frĂ„n paletter vi anvĂ€nde pĂ„ den tiden i skolan och i mĂ„larböcker. SĂ„ vi doppade fingret i vatten, rullade i den röda mĂ„lar-fĂ€rgen och mĂ„lade kinderna. Sen anvĂ€nde vi svart mĂ„larfĂ€rg att mĂ„la prickar pĂ„ nĂ€san. Det var ju en sĂ„ speciell dag. Vi gick runt till sĂ„ mĂ„nga hus. PĂ„ förhand hade vi sĂ€kert ritat hundra teckningar att dela ut i utbyte av godis. 

Vi ritade vÀl alla "BlÄkulla" likadant. Huset skulle vara igloo-format, och det sko mÄlas blÄ. Dessutom sko huset ha en svart skorsten och fönster. Huset sko stÄ pÄ en grön grÀsmatta och himlen sko vara blÄ. DÀr i grÀset sko en gul kyckling med orange nÀbb sitta, i ett Àgg som klÀckts, och andra halvan av Àgget lÄg i grÀset bredvid. Och Àgget sko vara mÄlat i mÄnga granna randiga fÀrger. Sen sko Àven en pÄskhÀxa ritas flygande i luften pÄ vÀg frÄn BlÄkulla, sittande pÄ sin bruna kvast. HÀxan sko ha en hatt förstÄs och en ful kappa eller klÀnning. Och sÄ mÄste det Àven stÄ Glad PÄsk i teckningen. NÀr man var klar var det viktigt att vika pÄskbrevet pÄ rÀtt sÀtt. Man vek ihop pappret i flera lager och sen skrev man Glad PÄsk utanpÄ oxÄ.


Godiset vi fick, sparade vi till vÄrt Majkalas. Ibland hade vi nog hunnit Àta en del, men jag tror att Maj-kalaset var sÄ viktigt att vi ville spara det. Men Àven nÀr man for till marknaden i stan, kunde man fÄ en hel pÄse med godis frÄn ett av stÄnden, dÀr den finske herren stod som pÄ en auktion. Och man tyckte han hade vÀrldens viktigaste jobb. Medan han fyllde pÄsen med godis rÀknade han högljutt upp varje sak han lade i och sen summan. Och snabbt var det nÄn som rÀckte fram handen och köpte pÄsen. Det fanns Àven pÄ den tiden ett liknande stÄnd var man plockade ihop olika hÀften. Nuförtiden finns det ingen som gör dethÀr. Vi levde nog i en Astrid Lindgren-lik vÀrld nÀr vi var barn.

IkvĂ€ll har jag varit och hĂ€lsat pĂ„ mamma och dĂ€r var Ă€ven syrran. PĂ„ mĂ„ndagkvĂ€ll ska vi trĂ€ffas hos min svĂ€gerska hela tjej-gĂ€nget. PĂ„ tisdag kommer syrran med och trĂ€na med mig pĂ„ StudioZ. SĂ„ jag ser fram emot dagarna som kommer. 

Men nu Àr det lördagkvÀll och Àlsklingen och jag ska snart fara och handla mat. Jag börjar bli hungrig. Crock poten som jag köpte har jag inte Ànnu hunnit testa. Men kanske imorgon. Det blir lite för sent varje gÄng. Jag ser speciellt fram emot att laga ris, för varje gÄng min jobbarkompis frÄn Thailand Àter ris pÄ lunchen, doftar det sÄ gott. Jag köpte Àven av henne det ris hon anvÀnder. Men det behövs en Ängkokare för att fÄ rÀtt smak.