De fem första litrarna har jag nu i frysen.
I skogen sÄg jag ett stiligt rÄdjur, en hane med horn. NÀr det knakade till undrade jag vad det var. Jag Àr rÀdd Àlg, björn och varg, men rÄdjur inte sÄ mycket.
Jag tÀnkte att han nog vet om mig, men om jag var tyst skulle han inte bli rÀdd mig. Jag plockade blÄbÀren och han gick vÀl nÄgra meter ifrÄn mig. Det var trÀd emellan oss, sÄ jag sÄg honom inte. Det var en öppning var han befann sig.
Kanske tjugo minuter senare, rÄkade jag trampa pÄ en kvist och vilken fart det blev i honom. Jag sÄg honom hoppa i ilfart och in mot skogen ifrÄn mig. Men det var det som hÀnde efterÄt som lÀt bÄde skrÀmmande och roligt pÄ samma gÄng. Dessa bröl som han gav ur sig var sÄ högljudda och vÄldsamma!
Jag vet inte om han blev sÄ rÀdd att han brölade, eller om det var för att varna andra? Jag hoppas inte det var att han skadade sig.
I söndags fyllde min syster Är och vi firade henne hos mamma.
Livet fortsĂ€tter, tillbaka pĂ„ jobbet. Mina tankar gĂ„r stĂ€ndigt till familjen som har sorg❤️
Men jag vet ocksÄ att tack vare de tror pÄ Gud, sÄ ser de mer och lÀngre Àn bara sorg.


