Jag höll på och somna och var så trött och väntade på den sköna sömnen, när jag hörde att nån inte mådde riktigt bra. Så, tröttheten försvann och jag var uppe med ett ryck.
Och det tog inte länge förrän hon spydde första gången.
Sen lade jag mig i soffan i vardagsrummet för att vara nära hennes rum, och ha koll på hur hon mådde. Jag hade räknat med att springa upp många gånger, men det gick ju helt okej.
Men en sak vet jag. Denna magsjukan ger sig inte förrän den har oss alla ner på knä över byttan:/
Vi hade främmande igår och har verkligen skuldkänslor idag. Att jag bjöd in främmande i tron på att ingen smitta fanns mer och så händer det som inte ska hända.
En vecka är det ju sen 8-åringen spydde. Men förstås, smittan finns överallt, åtminstone i vår by, nu just.
Shit! Jag hoppas verkligen att de INTE fick smittan med sig hem!
Det måtte ju vara några riktigt listiga och elaka bakterier. Smarta sitter de där och fnissar åt alla vi som tror vi har klarat oss undan. De väntar på rätt tillfälle, och när man sist anar det, så smyger de sig ner i magen och börjar blåsa bubblor och studsa runt och plötsligt så hugger elakheten in, då kniper de lite varstans i magen och de ger sig inte förrän man spyr.
Igår kom det mycket snö och det har nog säkert snöat hela natten. Eftersom jag inte sov så mycket inatt, så märkte jag att vädret svängde från och till, plötsligt blåste det ganska mycket.
Och jag var säker på att denna dag skulle innehålla snöstorm. Men det var lungt igen imårse.
10-åringen börjar skoldagen lite senare på måndagar. Och pigg som han var, alltid är, på morgon, tog han snöskuttan och skuttade bort den stora mängden snö som kommit. Och jag berömde honom såklart! Han är så duktig!:D Och man blir så glad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar