Sidor

25.4.21

Söndagstankar

Nog är det tur att vi mänskor får vara olika. Jag tänkte då i dessa tider när det närmar sig kommunval med mera. I min släkt har folk varit så ivriga att vara med i val. Och säkert har de bidragit med mycket gott. Men jag, jag är så totalt ointresserad och det har jag alltid varit. Jag får nästan kväljningar i min hals, när det kommer till att måst vara med i politiken, föreningar med mera.

Däremot! Skulle jag vinna några miljoner skulle jag åka till hungersdrabbde områden och göra vad jag kan för dem. Det sko int vara lätt, men oj, vad det sko vara värt det. Och sen sko jag även vilja vara med och starta återvinningssystem i de länder, där hav, sjöar och åar är full med skräp. Det är nog något av det viktigaste jobbet just nu på denna jord, att ge mat åt folk som hungrar, och rena miljön.

Imorgon ska jag försöka börja packa. Nu vill vi snart flytta in. Jag ska fara på jakt efter pafflådor. Jag kan ju packa ner en hel del. Sonen som far i armén till sommaren, har inte lyckats få nåt jobb ännu. Alla säger att de behöver någon för en längre tid än bara 2 månader. Jag får sätta honom i jobb hemma istället.

Nog är det verkligen i denna stad, precis som jag läste en dag i nyherna att det är korruption på arbetsmarknaden.

KORRUPTION

Det är synd, eftersom det blir svårare om man inte har kontakter eller är släkt med rätt personer. Ta nu alla dessa större företag i vår nejd. Det är helt klart att det erbjuds jobb först till familjen eller bekanta. Mina söner skickar vareviga år ut ansökningar till dessa olika ställen, men har aldrig lyckats få jobb. Det resulterar lika varje år. Ett godis i ett kuvert och ett nej. 

I år har jag dock hjälpt minstingen att få jobba på mitt jobb. Och då måste jag säga, att på mitt jobb finns det inte jobb, så att man kan ta in hundratals ungdomar,  eftersom man behöver kunna saker före man kommer dit. Så han skulle inte ha kommit in dit utan utbildning.

Men jag uttryckte min oro, över hur mycket tid gått åt vid datorn det senaste året. Han studerar på Optima och han har missat många, många veckor som borde ha varit praktik i arbetslivet pga corona och han har därför aldrig jobbat och vet inte hur det är att vara i arbetslivet och det är dags nu. Så det kommer att vara behövligt. Och jag är så tacksam, att man lyssnade på min oro och tog den på allvar. Jag älskar mitt jobb och den atmosfär som är där, att man bryr sig om. 

Ikväll ska älsklingen laga pizza. Det ser jag fram emot! 


Och en vecka åker pojkarna och dottern på semester till Lappland. Hoppas det finns snö där då ännu. 

Min älskling älskar att experimentera med pizzadeg och idag!! åt vi den godaste pizzan so far. Den var så god att....jaaa...hmmmm....så gooood!! 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar