Vandring i Treparksmötet ⛺

Söndag startade vi med två bilar och 12 personer den tio timmar långa bilresan mot Gällivare. I en hyrbil satt de andra medans vi åkte med Natventures Camilla i hennes bil. Rinkorna rymdes riktigt bra. I den andra bilen, som hyrts av Björklunds i Jeussen åkte de andra.

Vi lunchade på Autokeidas och det smakade bra. Vi fortsatte resan och anlände till Kalix och Camilla ville fylla däcken. Då insåg hon att ena däcket hade mindre luft. När hon fyllde däcket pyste det ljudligt. Det finns inga extra däck i Volvon, så nu började vi alla hjälpas åt. Till sist hittade vi nån slags däck-jour och vi fick ett nytt däck.

Resan fortsatte och vi kom fram till Ritsem ganska sent. De sista 50 kilometrarna var vägen usel. Men utsikten magisk!

Där sov vi första natten i ett fyra personers rum på Ritsem fjällstation. 

Morgonen därpå gjorde vi frukost i lugn och ro. Båten vi skulle åka med startade 13:20, så vi hade gott om tid att ställa oss och njuta av utsikten där.

Vi tog båten till Vaisaluokta. Det var en gammal båt, MS Storlule. Fjällen var så enorma bredvid oss under båtfärden att det kändes som att båten stod stilla. Båtfärden tog över en timme. 

Väl framme var det att ställa rinkko rätt, ta fram stavarna och börja vandringen längs Nordkalottleden. Dagens vandring blev ca 8km lång. Denhär vandringen gick uppför så det blev en del flås. Men solen sken, trots att det visat regn alla dagar. 

Vi kom fram till vår tältplats och när vi skulle lägga upp tältet fick jag ingenting i min hjärna att stämma. Jag som satt upp tältet om och om igen, (senast var det för 3 år sen) blev aningen snopen när jag inte kunde "luska" ut, hur jag skulle sätta upp mitt tält. Som tur fick jag hjälp. Jag skulle säkert ha kommit på det förr eller senare, men med hjälp gick det snabbare. 

Sen blev det middag, som jag värmde med den 14-åriga Jetboil och den fungerar ännu helt perfekt.

Mitt i natten hörde jag hur det började droppa mot tältet. Jag blev nervös över ifall tältet skulle hålla i sömmarna vi tejpade några dagar innan. Men det gjorde det till all lycka. När regnet kom blev det väldigt kyligt. Jag drog på mig en tröja och satte strumpor innanför sockorna. Innerlakan som passar till en sovsäck är helt super. Jag är så glad att jag köpte det. Utan det skulle jag ha frusit mycket mer.

Då blev det helt bra. Men som vanligt, jag sov knappt en blund. Däremot vet jag att jag sov nånting iallafall, eftersom jag drömde. 

Följande morgon regnade det fortfarande. Att torka tältet kändes bara onödigt, men gjorde några tappra försök. Händerna sved av kylan. Vid nio började vi dagens vandring på ca 12km. Tur att det var en kortare vandring. Vi vandrade så gott som hela dagen i regn. Lyckligtvis slutade regnet när vi kom fram till Kutjaurestugan. Där skulle vi övernatta. 

Lyckligtvis! Eftersom alla tält och kläder var våta. Vi började elda i kaminen. Ledarna poppade popcorn. Det blev så varmt och fuktigt, som i en bastu. Men kläderna behövde torka. Vi hängde våra tält på tork utomhus och det gjorde gott. Innan sovdags öppnade vi fönstren och då blev det bra temperatur inne i stugan, så vi kunde sova. Igen sov jag inte mycket. 

Jag blev som vanligt tvungen att fara ut på toan mitt i natten. Lite skräckslagen tog jag pannlampan och gick ut till dasset som vart alltför långt borta. I fjällen finns björnar, vargar, stora älgar, järv. Men när man är kissnödig, så tvingas man ut i mörkret.

Onsdagmorgon var det gott med varm gröt. När jag sover i tält är det overnight oates som gäller eftersom jag har den gröt som borde koka 16 minuter. Men i Kutjaurestugan hade man möjlighet att koka. 

Efter att ha packat ihop våra rinkor, och städat efter oss, började dagens långa vandring. Känslan var obeskrivligt skön när det slutat regna och vädret lovade solsken. Så tacksam att ha fått torka kläder och tält i stugan. Runt 20km vandrade vi längs Padjelantas slätter och många broar med vattenfall och forsar.

När vi kom fram till kvällens övernattning, som skulle bli i tält fick jag lära mig att vi inte kan dricka det vatten som forsade till höger om oss, bara det som forsade till vänster om oss. Och det beror på att det vatten som forsade till höger om oss kommer från glaciärer och innehåller slam och höga mineraler. Den forsen är helt turkosfärgad.

Kvällen var fin och vi hade mycket tid att njuta av solens värme.

Natten i tältet var kall. Jag låg nog minst i två timmar och frös innan jag satte på mig mera kläder. Jag hade inte igen sovit en blund och sprungit ut i den månljusa stjärnklara natten och kissat med en känsla av vargar och björnar runt omkring mig. Den natten sov jag inte alls. Det var väldigt kallt. Så torsdagmorgon var det skönt att komma iväg på vandringen, så att man fick upp värmen. Till vår lycka regnade det inte och dagen blev fin. 

Det blev tidig väckning torsdagmorgon. Vi skulle hinna till båten som skulle ta oss tillbaka till Ritsem. Dagens vandring gick bra, trots att tröttheten började ge sig till känna, benen började kännas stela och att knäböja var omöjligt. Vi åt lunch vid en stuga som fanns nära båthamnen. Båten tog oss tillbaka till Ritsem och vi satte oss i bilarna och körde till Jokkmokk. Där övernattade vi på Åsgårds vandrarhem. Pizza, bastu och dusch blev gårdagens underbara kväll. Och att sova i en skönskön säng. Äntligen sov jag. Och imorse en godgod frukost innan vi började köra hemåt. Vi stannade till i Kalix och köpte godis med mera och snart ska vi luncha på samma ställe som när vi kom, innan vi kör resten av vägen hem.