Igår var det ju då den sista, av den sista, träffen, med f.d jobbarkompisarna. Företaget, som vi jobbat på har ju gått i konkurs. Vi blev bjudna på kaffe med dopp. Och sen skulle vi skriva under några papper. Så nu är väl allt i sin ordning då. Från och med idag är jag arbetslös! hmmm...
Inatt har jag knappt sovit en blund. Jag drack en stor mugg med kaffe, vid midnatt. Så, John Blund ville inte visa sig! Klockan fem på natten traskade 5-åringen omkring, hade hade rivit sig på sin tå, så hälen blödde. Så han skulle ha plåster. Trött, så trött var jag. Och tänkte inte hitta nån sax heller att klippa plåstret med. Helt yr i hela huvet....
När klockan ringde imorse, då var det nog som värsta flummisen, som vakna! Ville bara sova!
Men jag tvingade mig ur sängen, jag måste ju till arbetskraftsbyrån. Där fyllde man i lite uppgifter, och sen skulle jag åka hem, men då ser jag "Linda", min jobbarkompis. Så, vi gjorde sällskap istället. Följde med henne, tillbaks till arb.k.byrån och hon fick sina papper klara. Sen vidare till nån advokat.
Nå, efter allt papperskrig, så satte vi oss ner på en liten trevlig pizzeria. Vi åt det vi beställt, med god aptit, gott var det!
Sen hem tillbaks.....
Annars var vår kattmamma lite tokig igår. Har inte sett henne rädd förut när jag dammsugit, men denhär gången blev hon tydligen det. Hon hoppade upp på fönsterbrädet i vårt sovrum, så då föll en leksaks-motorcykel ner, sen en lampa. Kanske var det, det som skrämde henne oxå. För hon hoppade vidare opp i draperiet där hon klönade sig fast, och då föll gardinstången ner. Vad hon jamade, skrek på hjälp. Jag var lite rädd att hon skulle klösa mig, när hon var så rädd, men jag tog försiktig i henne och då släppte hon taget och jag kunde ta ner henne. Nästan så att man hörde hur hon pustade ut av tacksamhet!
En unge som kattmamman fick, förra midsommarn. Jag tror att den vet om när dottern är sjuk. För varje gång hon varit sjuk, lägger sig katten riktigt intill henne, som om den ville trösta.
