Några fina foton från Fäboda.
Min telefon har som sagt gett upp, så fotona är tagna av dottern med hennes telefon så kvalitén är inte lika bra på den telefonen.
En bild hann jag få med min telefon.
Dagen har minsann varit händelserik.
Jag och pojkarna tog en promenad runt stan i det vackra vädret. Satte oss ner på esplanaden och det var så folktomt.
Tänker ofta på hur det skulle se ut om denna gata låg nånstans i Europa.
Skulle den vara lika folktom? Varför inte ha alla möjliga serveringar av olika sorts maträtter? Då menar jag som folk har råd med, sådär en söndagseftermiddag i maj.
På kvällen kom kusin M. på besök och när alla barnen var hemma drog vi iväg till Fäboda.
Vi kom inte många kilometer. Jag hade en vespa bakom mig och jag körde försiktigt eftersom vägen är så bedrövlig. Det skumpar och gumpar.
Det finns en dramatiskt stor ojämn upphöjning efter att man passerat stallet och branta kurvan.
Har hela tiden ögonen i bakspegeln på mopedpojken.
Plötsligt ser jag vespan vurpar när han blev så överraskad av gumpan! Och av flyger killen som kör den. Jag nitbromsar och skrämmer vettet ut de andra i bilen. Rusar ut till pojken som tar sig om magen och han ser ut att ha så ont.
Han har hemska sår som asfalten rivit upp på armen och magen och händerna.
Jag tänker ringa ambulans men han vill inte. Han är nog chockad och skakar. Men jag erbjuder mig att köra honom till akuten.
Han börjar spy i gräset, av hjärnskakning eller chock vet jag inte. En annan bilist som stannat erbjuder plastpåsar och papper.
Kör honom till akuten medan de andra börjar gå mot Fäboda.
Ser i backspegel hur blek han är. Hans läppar är nästan vita. Hans kompis som kom med talar till honom och jag frågar vad de heter och vi talar lite ditt och datt. Kändes som att vägen till akuten var lång när man snabbt ville dit.
Jag följde med killarna in och när de tog hand om honom lämnade jag dem och körde iväg för att plocka upp barnen och kusinen. Vi fortsatte vår färd till Fäboda.
Som var så himmelskt vacker!!