12.10.15

I en djup oändlig skog

Jag tog en promenad ikväll med musik i mina öron. Vet inte om det var höstmörkret, musiken eller mitt sinne som fick mina tankar att flaxa lite sorgset av och an.


Jag gick förbi flera hus och några hus var mörka och lite dystra med svag belysning, vissa hade en mysig brasa i sin spis, i nåt hus ett starkt sken från ett lysrör....i höghusen var äldre mänskor bor lyste även stark belysning. Jag såg i mitt sinne en ensam tant som försökte läsa en tidning under lampan. 
I de flesta hus var det mer dämpad sorglig mörk belysning.



Alla dessa mänskor som bor här och där och ändå var det så ensamt och tyst.
Och jag undrar hur många äldre mänskor det finns som bor ensamma...

Automatiskt gick jag lite snabbare på vissa mörka gator och när jag kom in på mindre gator med skog inbillade jag mig att björnar och älgar stod och glodde i den trasiga skogen. Trasig skog eftersom träden blivit för många och en del dör av näringsbrist eller nåt.

Nu blir det sovdags och jag hoppas jag har rensat bort mina tankar och sover gott inatt.
Ha det gott alla!