Hursomhelst kommer det att bli varmt. För en dag. Och det kan bringa farliga åskväder och storm.
Nu är det söndagkväll och sovdags. I helgen har vi gjort något som vi inte gör så ofta. Vi körde nämligen till Ohtakari med camping-grejer 🥾🏕️.
Jag ville åka till något vackert ställe för att testa mitt tält och allt vad det innebär. Älsklingen, Finn och jag.
Vi kom fram igårkväll vid fyra och först kollade vi efter sovplatser på Lahdenkroopin uimaranta. Men jag var inte riktigt säker på hur lagligt det var att tälta där och det var så folktomt. Så det kändes lite fel. Skyltar överallt eftersom Försvarsmakten övar där. Men inte denna helg.
Vi körde vidare till Ohtakari camping. Det var väldigt vackert där. Men svårt att hitta camping-plats från folk eftersom vi hade Finn med oss och ville ha lite avstånd från folk.
Men det är lång sandstrand, och vi valde en plats på en lång folktom strand. Vi satte upp tältet. Finn simmade och var halvt tokig. Det blev kanske lite för mycket för honom.
Mitt Sydvang tält. Idag lärde jag mig hur jag ska använda det som heter "Footprint" som man kan. köpa som tillbehör och skyddar golvet. |
Finn försöker med alla knep att få smaka på maten. Utan resultat dock. Ibland blir det bara för övermäktigt med doften av mat. Speciellt när vi satt på samma nivå som han. |
Trött? |
Vi gjorde vår middag och åt den, och sen tog jag ett snabbt dopp i de höga vågorna. Just där vi var, blåste det mera. När vi skulle sova var jag sådär skönt trött och tänkte att jo, jag kommer nog att somna. Men plötsligt smyger sig rädslan på. Jag är lite känd för att vara rädd för björnar. Och hur jag än försökte skaka av mig rädslan, satt den så djupt att det bara gick inte.
Vågornas brus var högljudda, men ändå kunde jag inte hjälpa att ligga där lite skräckslagen vid varje extra vågskvalp, när det lät som att en björn kunde ha varit där och försökte fånga nån fisk.
När det började ljusna igen kunde jag börja slappna av och somnade till.
Vi steg upp vid åtta. Kokade kaffe. Och packade ihop och åkte hem. Vi lärde oss att vår hund Finn inte passar att ha med på en camping. Speciellt inte på en sandstrand. Vi var ganska lyckliga ändå när vi kom hem vid halvtolv.
Nöjd är jag att ha fått testat mitt tält. Det är verkligen ett bra tält jag har. Sydvang.
Så tacksam att älsklingen gör så mycket för mig. Utan honom skulle jag inte hitta alla finesser på tältet. Inte få satt på min rinkko på rätt sätt.
Att få testa hur lång tid det tar att pumpa luft i min luftmadrass, och hur jag använder vår Jetboil....
....väl hemma, vädrade vi tält, sovsäckar, byggde lite på terassen och plockade hallon, handlade mat, grillade hamburgare och bara njöt av att vara hemma. Nästa gång ska jag planera äventyret bättre. Älsklingen var nog helt nöjd, sa han, men jag vet att jag kunde ha gjort det bättre🙂
Jag är så otroligt lycklig att jag får honom i mitt liv. Jag tackar Gud för honom. Han är helt underbar och jag älskar honom så!❤️