14.4.24

Ett steg närmre

Det blir bara värre. Inatt har Iran börjat kriga mot Israel. Kriget Ryssland för mot Ukraina ser man inget slut på. Knivdåd i Sydney med flera döda. En pappa skjuts till döds i Stockholm framför sin son. 
I vårt land skoljskutning. Det är sällan man får känna sig fri och glad här på jorden. Det är så många bedrövelser och vi kan inte blunda och inte bry oss om. Det är ju verkligheten. Inte på film.

Och det känns som att det är verkligen inte rätt tillfälle just nu att vårt land koncentrerar sig på så fel saker. Vi borde koncentrera oss på hur vi ska förbereda oss för det som kommer.

Det finns så många tecken i Bibeln om den sista tiden. Tidigare tyckte jag inte om när folk talade om sånt. Men nu har jag ju insett att det är sant.


‭Lukasevangeliet 21:9 B2000‬
[9] När ni får höra om krig och oroligheter, så tappa inte besinningen. Detta måste först hända, men det är ännu inte slutet.« 

Självklart säger man då, jamen det har alltid varit krig. Och det är sant! Men se på jorden! Allt går åt fel håll. Jorden förstörs, pengar styr mer än nånsin, utseendet för en människa är så viktigt att man glömmer allt annat.... och kärnvapenkrig. Det har gått så långt att vissa som sitter vid makten skulle ta till kärnvapen och göra sig av med flera länder på jorden.

Så när man ser olika tecken som händer börjar man lägga ihop olika händelser....
"En sällsynt solförmörkelse ägde rum...." 
Läs på Svenska Yle : Solförmörkelse 

‭Lukasevangeliet 21:25 B2000‬
[25] Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. 

‭Lukasevangeliet 21:29-31 B2000‬
[29] Han gav dem en liknelse: »Se på fikonträdet och alla andra träd. [30] När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. [31] På samma sätt vet ni när ni ser detta hända att Guds rike är nära. 

‭Lukasevangeliet 21:34-36 B2000‬
[34] Var på er vakt så att inte era sinnen fördunklas av omåttlighet och dryckenskap och livets bekymmer, annars överraskas ni av den dagen [35] som av en snara, för den skall komma över alla som bor på jorden. [36] Håll er vakna hela tiden och be att ni får kraft att undfly det som väntar och kan stå upprätta inför Människosonen.«


När jag läser att man inte ska låta livets bekymmer påverka en för mycket, och ifall man blir blind för det som är viktigt, så inser jag att jag gör det dagligen. Jag tror det jag behöver göra, för att må bra och känna att jag finns där för andra, är att ändra på min vardag. Det är bara jag som kan göra något åt det. Det är ingen som tvingar mig att jobba ihjäl mig. Jag väljer det själv. 


13.4.24

Mera hus...☹️

Det är skönt nu när värmen kommer. Måsarna har återvänt och fasanen har som sagt redan skrikit en tid. Imorse när jag eldade i vedpannan borde jag ha fotat, när de två måsarna satt, som de sitter varje år på granntantens fallfärdiga villatak och myste. Det finns några brädor på taket var de bygger sitt bo.
Och som vanligt de svarta kajorna som dyker ner skorstenen strax bredvid. Varje år är det exakt likadant. Så där satt de strax intill varandra både måsparet och kajorna med huvudena ihop. Kärlek på hög nivå.

Det är inte bara de som kommer och bygger bo här. Så småningom, kommer på en liten tomt strax bredvid, fyra parhus. Den gamla villatanten är ilsken. Hon skriver inte under!! Jag förstår henne! Denna plats är hennes. Trots att villan är fallfärdig, och livsfarlig, full med skräp, är det en väldigt känslosam plats. Här bodde hon med sin man, som dog alltför tidigt och hennes barn. Hennes utvecklingsstörda dotter, som hon bryr sig mest om i hela världen och hur lycklig hon var här. Hon lyser verkligen upp när hon berättar om livet från den goda tiden de bodde här. 

Vi har inte ännu träffat de som ska börja bygga här. Men det är ju redan förstört ändå, så spelar det någon roll. Här ska vi inte bo så länge till. Det blev inte som vi tänkt. Det har jag ju skrivit tidigare. När vi köpte huset, var det skog här, överallt! Det var därför vi köpte det. Det fanns inte ens vatten eller avlopp! Så vi har eget. 

Men nu har staden dragit hit allt. Kommer ni ihåg när jag berättade att de sågade ner våra träd, stal tomt av oss och for även iväg med våra träd.

Nu har nästan all skog skövlats och resten huggs ner också så fort nästa börjar bygga. På vår tomt står skogen självklart kvar. Det närmar ju sig tjugofem hem som byggts, byggs. Så småningom kommer vi se oss om efter något annat. Jag älskar själva huset vi byggt, men jag vill inte ha folk så nära. Det stör mig verkligen!! Cykelvägen som går strax utanför, är väldigt populär. Jag känner mig verkligen inte bekväm. Jag vill kunna sitta ute, utan att folk går förbi var och varannan minut. Sån är jag! 

I sommar ska vi försöka hinna och hitta energi att bygga bastun klar. Sen får vi fundera på fortsättning....

... idag gick jag och sonen genom skogen med hundarna. Jag trodde inte den lille skulle orka och var beredd på att bära honom. Men han var full av energi. Trots det, bar jag honom ibland, så att han inte jobbade för mycket. Väl hemma fick sig båda två en dusch. Nu sover de gott.








11.4.24

Dagarna bara springer iväg

På jobbet är det väldigt stressigt igen efter att påsken och strejken är över. Hemma går det olika. Hundvalpen gör bra ifrån sig vissa dagar, men ibland får han något i blicken och vill göra hyss.


I tisdags fick han sin vaccination hos Ursula. Hon tyckte han var väldigt social. Nu har även han ett pass och kan åka ut på resa. Det har ju även Finn. Men längst vad han har rest till är Esbo🙂



5.4.24

Fasanen skriker

Torsdag, fredag med övervakning.... det känns nog av det här. Idag har hundvalpen varit vild och velat bita i allt. Huhu...det kommer vara jobbiga månader framför, men man måste tänka att det kommer bli bra.

Jag kunde ju ha valt att ligga på en strand i Kanarieöarna istället för att ta en till hund. Det gör mig ganska bedrövad ibland när jag tänker på det. Jag var så nära att boka en resa.

Men nu är vi här och det finns ingen återvändo. Att det är fredag känns inte av. Jag är nervös av att älsklingen måste jobba hemifrån en tid framöver. Det kommer vara jobbigt ibland. 

Just nu sover Finn i min famn och valpen ligger bredvid. Så fort valpen vaknar gäller det att ta ut honom på kisspaus...


....solen lyser och det är väldigt vackert väder. Vi kan igen höra tjädern som vår-skriker. 





3.4.24

Lite skräckslagen

Det känns nästan som att jag är sjukledig, inte vinterledig. Dagarna är så konstiga. Jag sover inte mycket, eftersom jag vakar när vi försöker göra hundvalpen rumsren.

Förra natten varken kissade eller bajsade han inomhus, eftersom jag tog honom ut i rätt tid. Och om man inte håller ögonen på honom konstant under dagen, så hinner han kissa på golvet. Idag har vi lyckats ganska bra hittills. Bara en miss. Och belöningarna ges med glädje varje gång han kissar och bajsar utomhus.

Han är så liten. Trots att han är född på Nyårsdagen. Finn vet inte riktigt ännu hur han ska ta det. Ibland leker de, men ibland morrar han åt valpen. Han vill helst inte ligga nära honom och sova, men det händer ibland. Men jag har höga förväntningar på att de ska hitta varandra.

Idag tog jag Finn på en promenad genom skogen. Och jag tänkte under promenaden på vad vi gjort. Och jag kände mig skräckslagen. Jag tänkte på hur vi ska klara av att ha två hundar. Men känslan går över, när älsklingen säger att det kommer gå bra.






1.4.24

What just happened??

Denna kom vi hem med idag....oops we did it again... och nu har vi mycket jobb framöver.



Finn och vår hundvalp har samma pappa...

31.3.24

🇲🇽 Mexiko 🇲🇽

Det är stort att få gäster från Mexiko. Älsklingen gjorde en 🍲. Karelsk stek som han lade i vår "crockpot" och lät det slökoka hela dagen. Skalade potatisar, en hel kastrull full, 12 personers middag, trodde hela tiden, att vi var 10 personer, eftersom jag glömde oss två🫣. Maten räckte ju bra till, men jag hade dukat bordet för tio🥴. Men vi rymdes bra runt bordet ändå❤️





Det blev en fin kväll och väldigt vänliga, rara människor❤️ Himmelsk jordgubbstårta var underbart god som alltid. Den Cheesecake jag gjorde var god, men ändå inte en favorit för mig. 

I morse när jag vaknade kändes det som att klockan inte var så mycket, men jag ville stiga upp. Jag blev lite paff när den visade 8:34 på telefonen.... men sen insåg jag ganska hastigt att den digitala klockan visade 7:34....så klockan ändrades inatt till sommartid.

Nu ska vi snart fara till kyrkan.... Jesus har uppstått och vi ska fara och fira det!