Imorse testade vi dĂ„ se, hur Spar, den yngre, klarar av tĂ„get. Man kan sĂ€ga,: det gick som pĂ„ rĂ€ls. Det gick alltsĂ„ utmĂ€rkt! Till vĂ„r lyckađ
Hemma igen, gjorde vi pancakes, var till högmÀssa och nu efter att vi Àtit lunch kom tröttheten över mig.
IgÄr fick jag klart bergull förutom en liten bit och bergullen blev slut. Men vi fÄr plocka ihop mindre bitar dÀr.
Veckan som kommer innehÄller mycket. SÄ nu gÀller det att fÄ sova ordentligt....
Lördag, och det blir en bergull-dag. Nu har "elkarln" varit pÄ besök och vi kan fortsÀtta jobba.
Men nu, innan dess har jag kollat igenom nya koppel till hundarna och funderar pÄ att köpa Julius koppel. Vi ska nÀmligen ta hundarna i januari, till Helsingfors och behöver ett bÀttre koppel för stadstrafik.
Vi kommer Àven att behöva ta dem in till vÄr egen stad nu, flera gÄnger, och göra dem vana med folksamlingar.
NÀr vi far nÄgra dagar till Helsingfors i januari dÄ, kommer de att behöva Äka tÄg, metro och kanske spÄrvagn. SÄ vi tÀnkte att vi borde öva dem för det ocksÄ.
Det kanske blir sÄ att vi testÄker med hundarna frÄn Kokkola till BennÀs för att se hur det gÄr. VÄra hundar lever i en alltför trygg miljö och behöver acklimatisering till nya miljöer. SÄ det ska bli spÀnnande att se hur de kommer att ta det.
Veckan pÄ jobbet har varit ganska lugnt, sÄ jag har varit nere vid varumottagningen varje dag och tagit emot en del varor. DÀr finns det alltid saker att göra. I mitt eget lager hÄller jag pÄ och förbereder för inventeringen som vi har i December. Jag försöker gÄ igenom varje hyll-sektion och göra sÄ mycket jag bara kan, för att göra rÀkningen smidigare.
Nog kan det vara skönt att ha min Àlskling hemma. Jag slappnar jag av pÄ ett helt annat sÀtt.
IgÄr vilade vi en hel del. DÀremellan Äkte vi till katolska kapellet pÄ mÀssa. MÀssan gÄr pÄ tre sprÄk, sÄ det Àr lite speciellt. Vietnamesiska, engelska och finska.
Nu har vi rostbiff i ugnen. Det blev sÄ sen lunch igÄr att vi skippade middagen. Men vem har sagt att man inte kan Àta fin middag pÄ en mÄndag kvÀll. Rostbiff köpte jag eftersom det var hans födelsedag i lördags. Vi har Àven potatis, morötter och palsternacka i ugnen.
Jag har funderat pÄ att ta beslutet att hoppa över körsÄngen resten av Äret. Jag missar ju det mesta av "Song of Hope" helgen, och sÄ missar jag Àven den Àlskade julkonserten. SÄ jag tror att jag fortsÀtter nÀsta Är istÀllet. Visst svider det till lite i sjÀlen. Men det kommer ju trots allt jullov sÄ smÄningom, sÄ jag missar ÀndÄ inte alltför mÄnga gÄnger. NÄja, vi fÄr se om jag verkligen slutar för i Är.
Idag cyklade jag dÄ igen till och frÄn jobbet, efter att ha haft paus i tvÄ veckor. Luften var frisk och det kÀndes helt okej att cykla.
IgÄr efter jobbet tog jag hand om barnbarnen och deras tvÄ kusiner. TvÄ ettÄriga pojkar och tvÄ treÄriga flickor. SÄ det Àr full rulle, men det var roligt.
Ena minuten stĂ„r pojkarna och spiller ut deras vattenflaskor med sugrör pĂ„ bordet och skrattar och har roligt medan de skvĂ€tter vattnet omkring sig med hĂ€nderna. SĂ„ det gĂ€ller att ha ögon pĂ„ dessa tvĂ„ som tycker om att göra hyssđ
I nÀsta sekund krockar nÄgon av dem med varandra och behöver tröst.
Sen behöver nÄgon kissa. Eller byte av blöja. Vid middagstid Äker spagettin lite hÀr och var. Men det spelar ingen roll. Viktigast Àr att de Àter och blir mÀtta.
DÀremellan leker de med varandra, skrattar och jollrar med varandra. DÀremellan blir de osams och nÄgon blir ledsen och vill ha tröst.
Vid sagolĂ€sning vill alla sitta i min famn. Och jag sa till treĂ„ringarna, att nu borde det finnas fyra av mig sĂ„ ni alla fick sitta i famnen. De Ă€r sĂ„ söta nĂ€r de alla fyra kallar mig fammo. Jag kan ju nĂ€stan lĂ„tsas att jag har fyra barnbarn istĂ€llet för tvĂ„. En söt tankeđ„°
Tv:n hÄlls avstÀngd. Min son har sÄ tydligt sett, det dÄliga sambandet, de gÄnger hans dotter sett pÄ nÄgot barnprogram pÄ tv:n.
Vid niotiden kom jag hem igÄrkvÀll och det var kallt i huset, sÄ jag började elda i Nunna uuni. Jag tror klockan nÀrmade sig ettiden nÀr jag kom mig i sÀng. Tidigare pÄ dagen i jobbet, var jag sÄ trött att ögonen sved. SÄ medan de sista vedklabbarna brann, tror jag att jag slumrade till i soffan.
Jag vaknade imorse vid Ättatiden, steg upp vid nio. Tog hundarna pÄ promenad och eldade idag i pannan. Sen Äkte jag tillbaka till sonens och tog hand om barnbarnen igen nÄgra timmar. Det Àr nÀmligen sÄ att sonhustruns tvillingsyster och hennes familj flyttar frÄn en lÀgenhet till ett hus och de hjÀlper till.
Redan efter tvÄ nÄngÄng Äkte jag dÀrifrÄn och for och handla ingredienser till Pinocchio-tÄrta. Som jag nu bakat.
Om tvÄ timmar kör jag ivÀg till tÄgstationen och hÀmtar min Àlskling. SÄ hÀrligt att han kommer hem. Och hundarna kommer att vara i exstas.
Idag trots att det Àr Àlsklingens födelsedag har den inte firats. Han kommer hem imorgon efter att ha varit borta i nÀstan tvÄ veckor. Denna gÄng kÀndes det nog lÀnge. TvÄ veckor Àr lÀnge.
SĂ„ imorgon ska jag nog baka en liten kaka innan han kommer hem.
Snart Àr det midnatt. Det var sÄ kallt i huset nÀr jag kom hem ikvÀll vid nio, att jag startade en brasa. SÄ nu vÀntar jag pÄ att den sista glöden ska brinna ner.
IgÄr var jag hos tandlÀkaren. Jag hade inget större problem som behövde fixas. Men pÄ höger sida har jag ett glapp sÄ att mat far in mellan tÀnderna. SÄ det fixades utan problem. Men nÀr hon, tandlÀkaren, skulle fixa pÄ vÀnster sida en fyllning ilade det till. Kanske inte sÄ vÀrst mycket, men det Àr obehagligt. SÄ dÄ fick jag lite bedövning. Sen fixades tandsten och till sist lades fluorpasta.
SÄ nu ska jag försöka fara en till tvÄ gÄnger i Äret och ta hand om tandsten. Det brukar jag oftast bara njuta av om det inte görs maskinellt.
IkvÀll hade jag inte tÀnkt göra nÄgot alls. Men nu kÀnner jag att jag fÄtt vila och ska börja stÀda. Lite iallafall. Och lyssna till Westlife. I juni ska jag med mina systrar pÄ deras konsert.
Idag har jag haft en riktigt emotionell dag inombords. Trött Ă€r jag nog efter de senaste dagarnas dĂ„liga sömn. MĂ„nen đ
IgÄrkvÀll nÀr jag kom hem frÄn tÄgstationen och en kÀnslosam lÄt spelades rann det nog en eller tvÄ tÄrar.
Idag pÄ jobbet talades det om en ung mamma som sett en Àngel vid sjukhussÀngen och jag skulle egentligen ha velat storgrÄta av glÀdje, fylld av glÀdje. I en sÄ hemsk vÀrld vi lever i nu och det hörs mest om hemskheter, Àr det sÄ oerhört underbart att fÄ höra om under som sker.
