Back to normal el nåt ditåt

Oj nu går dagarna fort. Måndag, tisdag, onsdag..... Spiderman filmen på bio med syrran och hennes barn, blåbärs och hallonplockning. 

Den värsta nack och axelvärken är borta. Så nu återgår allt till det normala. Ja, om allt visar sig vara bra imorgon när jag ska till kardiologen i Seinäjoki. Men det tror jag det är. Jag känner mig bra nu när den konstiga flunssan lämnar kroppen.

Havsparken

Ikväll har jag, mamma, min mellan syster och hennes tonåring och min yngsta syster med babyn, haft picknick i Havsparken. 

Under picknicken ringde läkaren och frågade hur jag mår. Eftersom mina levervärden inte är så bra, ska jag på ultraljud av magen. 

Så jag berättade att jag har så ont i nacke och axlar och trots att jag ätit Burana verkar det inte gå om 

Eftersom läkaren verkligen är noggrann, undrade hon om denna värk kan höra ihop med hjärtat. Så hon uppmanade mig att genast söka hjälp om jag börjar känna något mer. Men fortfarande tror jag inte att mitt hjärta mår dåligt. Jag tror på Covid.

Vasa och faddergåvor ♥️

Har börjat spekulera i om det kan vara Covid som ställer till mina blodprov. Om det ändå vore det. Då vet man att det går över.

Imorse vid nio satte vi oss i bilen och körde till Vasa. Vi åkte för att träffa en katolsk präst över lunch. Det blev ett ställe som inte någon av oss hört om tidigare. "Red Sea lunchcafé", där lax serverades idag. 

Efter lunchen blev det katolsk mässa. Det är verkligen svårt för mig att komma in i vad som händer under mässan. Och det är väl inte så konstigt, eftersom jag inte heller har lärt mig. Och det är inte alltid så lätt med engelska.

Så efter idag, känner jag, att nu, måste jag lära mig, för att jag vill! Jag blir obehagligt frustrerad över att inte förstå. Jag förstod evangeliet om när Jesus mättar femtusen. Men däremellan, kände jag mig bara dum. 

Till något helt annat. Vårt fadderbarn🥰, ja, egentligen hans föräldrar😍, eftersom lilla söta rara är bara tre månader, har gett oss så fina faddergåvor. 

Så vackert kort

Med rörande vacker text 

Dubai chockad 

Tavlan om "Familjen" också och ett doftljus 

Sen ville nån leka med plasten 

Att inte må bra....

Alltså jag har så många olika problem nu. 

Jag har haft en riktigt jobbig huvudvärk I flera dagars tid, som kommer från nacken. Och det är riktigt jobbigt. 

Det hör troligtvis ihop med flunssan jag hade, som aldrig riktigt bröt ut för mig, men det gjorde den för sonen. Min flunssa stannade nånstans i bihålorna men hade feber.

Idag vandrade jag med en god vän och hon har haft likadant och det lättade mitt hjärta att höra. Hon var lite fundersam om det kan vara någon typ av corona vi haft.

I förra inlägget skrev jag om att jag skulle till läkare. Först gick vi igenom orsaken till vad som kan orsaka sånt illamående med värk i höger sida under bröstet. 

Kanske gallbesvär, som man kan ha, trots att gallblåsan är borta. 

Men som oftast när det kommer på tal om våra dåliga gener i familjen med dåligt hjärta, brukar de flesta bli allvarligare och vilja testa mera. Även denna gång. Min pappa dog när han var 54år och min bror som är i den åldern nu, har redan blivit opererad. Vet inte riktigt vad operationen heter, men de har öppnat upp ådrar som är stockade.

Så då blev det EKG och en del blodprov. Läkaren jämförde EKG från denna gång och förra gången det togs och det fanns förändringar. 

Läkaren blev orolig och skrev ut dessa mediciner, som jag ska till tills jag ska till kardiologen. Nu är jag ju nästan hundra procent säker på att jag inte har hjärtproblem. Då borde man nog leva ohälsosammare än jag gör. 

Jag cyklar och tränar....

Men mina blodprov som jag såg idag, ser inte så bra ut. Jag kan inte tolka dem, så det kommer läkaren att göra när hon ringer.

Just nu känns det lite ångestfyllt. Varför? Jag äter inte precis hälsosamt varje dag, men jag äter knappast sämre än andra. Ofta till lunch blir det en Hetki sallad, men nu har jag hittat bättre och det vill jag fortsätta med. Det är gott, enkelt och hälsosamt. Gönsaker med kyckling och hälsosam couscous, quinoa eller liknande. 

På jobbet medan andra under kaffepauser sitter och tuggar i sig smörgåsar eller bullar sitter jag tomhänt eller tuggar på en frukt.

Kvällstid till middag har det blivit lite sämre, ofta asiatiskt, som kanske inte är så hälsosam. Vad vet jag. Hamburgare, ibland på fredagkvälllar. Hemlagade, med 100g biff av nötkött, fett 10% och nu sommartid pizza om söndagskvällar, som är bakad på surdeg. De två alternativen är ju absolut inte hälsosammaste. 

Däremellan vet jag inte riktigt vad vi äter.... men oftast kyckling. Alkohol dricker vi så sällan att det är inte ens en gång i månaden och dricker vi det är det ett glas rödvin eller en liten burk long drink eller öl. 

Däremot äter jag ofta kvällstid glass. Godis har jag minskat på de senaste veckorna. Så glass en sak jag tvingas minska på och kanske låta det bli till en gång i veckan. 

Men äter vi faktiskt så mycket ohälsosammare än andra? 

Mina blodprov då?

Till min besvikelse, ser mitt kolesterol se ut såhär vilket inte är alltför farligt:

Det röda borde vara under 3

Men, det som oroa mig är dessa, som verkar ha något med levern att göra. Och eftersom jag sällan dricker alkohol, gör det mig nästan ännu mer rädd, eftersom jag inte vet varför dessa värden är så höga. Men jag har ju lagt på mig sex kilo bara de senaste månaderna. Så kanske jag borde tänka om.

Idag har annars varit en riktig härlig dag. Jag och min gode vän vandrade Eugmoleden, 12km och det gick så bra och vandringsleden är så bra!

Inte där jag vill vara🫪

Att det är tungt att stiga upp tidigt igen på morgonen har jag smått klagat på och varit så trött. Men jag måste lära mig att vara tacksam för varje dag och inte klaga.

Min son och jag började redan på torsdag, känna att vi hade torr hals. Lite värk i kroppen, men reagerade inte så mycket på det innan flunssan kom och insåg att det hörde ihop.

Flunssan var helt okej de första dagarna. Den var inte så jobbig att man måste ligga på soffan. Vi for båda till jobbet på fredag, vi cyklade till och med, eftersom flunssan var så snäll. 

Under helgen mådde vi båda ganska bra, men ledsen över att inte kunna fara och gosa med babyn. Det hände precis lika förra gången min syster och hennes man kom hit till mamma. Jag var flunssig och ville inte fara och smitta ner gosiga lilla söta underbara....och nu har jag igen flunssa och kan inte fara. Så jag är väldigt ledsen över det.

Igår på morgonen hade flunssan däckat min son. Han var kraftlös och satt i soffan när jag kom ner och mumlade att han nog inte borde fara till jobbet, men visste inte riktigt vem han skulle meddela. De flesta är ju på semester. Han gick och lade sig igen.

Själv mådde jag ganska bra och cyklade till jobbet. Jag kände dock av en bekant känsla inombords medan jag jobbade på, som jag haft flera gånger de senaste månaderna. En äcklad känsla inombords, ett illamående. Som att jag hade en stor typ boll i halsen som vill komma ut.

Ibland när jag lägger mig för att sova, så känns det som att något stryper min hals. Ofta så tänker jag mitt halsband ligger olägligt och känner efter om det är det som ger den känslan. Men det är det aldrig.

När min gallblåsa togs bort, så trodde jag att jag skulle slippa denhär känslan av illamående, men tydligen så hade det inget med saken att göra. 

När jag höll på och jobbade, så kände jag att nääe, det är jobbigt att stå. Jag började få värk under vänster bröst. Så jag satte mig ner vid min dator och andades in djupt och försökte lugna ner illamåendet. 

Trots att det är illamående jag känner, så är det som att det inte har med magen att göra. Det känns inte som att jag har något i magsäcken som ska upp. Mera som att det är något i strupen eller halsen, trots att det värker under bröstet. 

Plötsligt när jag sitter där känner jag att jag kommer att spy, så jag fick dra ut roskisen och kväljdes två gånger. Det kom inget. Så jag sprang till toaletten. Jag ville inte spy i roskisen. Så där på toaletten ringde jag älsklingen och sa han måste nog köra hem mig. Jag spydde inte. Bara kväljdes.

Jag är verkligen less på att fara till företagshälsovården. Jag vill inte fara och prata om mig själv och de små löjliga krämpor jag har. Men eftersom jag for hem från jobbet, kändes det som att det är det rätta.

Igårkväll hade jag klart för mig att jag sko vara tillbaka på jobbet idag, men jag fick feber till kvällen. Gissar att det hör ihop med flunssan. Mot morgonen fick jag ta en Burana eftersom jag hade sån huvudvärk.

Jag har ångest över att inte fara till jobbet. Jag känner mig löjlig. Så småningom ska jag till läkaren och beskriva mina krämpor och jag känner mig bara löjlig.... det är ju trots allt bara illamående, som kommer och går och är säkert helt normalt.

Allt jag vill och borde göra just nu pausas....så ledsamt. 

The Odyssey

Nu får jag säga det igen! Äntligen fredag!

Vi hade tänkt fara på bio igår och se The Odyssey. Men biosalen var så full igår att vi for idag istället. Filmen har väldigt bra recensioner, 

Säkert finns det många som tycker väldigt bra om den. Men för mig var det bara slutet som var bra. Och allt annat däremellan hängde jag inte riktigt med i. Det var bara död och elände och det gillar jag inte.

Recension om filmen

Parkgospel

Igår blev en kortare dag. Jag cyklade till församlingscentret till halvtre eftersom vi sko öva med orkestern. 

Vi sjöng igenom nästan alla sånger. Jag kände hur trött och hungrig jag började bli när klockan närmade sig fyra. 

Mellan klockan fyra och fem hade vi paus, så jag cyklade in till stan, till Fiika och köpte en croissant och smulkaka. Det blev min middag. Och jag drack kaffe till eftersom jag behövde vakna till.

Klockan fem samlades vi i Skolparken för att testa ljudet. 

Klockan 18 började så Parkgospel. 

Det var så underbart roligt att sjunga. Härligt att se publiken vara med och hylla vår Herre. 

Tacksam att vi får sjunga ut vår glädje. 

Den dagen det förbjuds faller också vårt land sönder.