Hundägare

Igår fick vi reda på av min mans syster att hon visste av en familj, som hade en hund, som de inte hade tid och ork med. Hon visste väl om att vi pratat om att skaffa hund nångång, så hon ringde och frågade om vi kunde tänka oss en nu. Jag berättade inget till barnen....ville först kolla in hunden.
Jag vet att det inte är nån barnlek att ha en hund och när vi hade tänkt ta hund, det hade vi inte heller bestämt. Vi har ju en katt redan, och det jag blev nervös för, var hur vår söta Findus skulle klara av det....

Så imårse for vi då och titta på hunden och jag som är lite av en pessimist tänkte bara negativa tankar, men när jag såg hunden redan på avstånd, såg jag en söt svart hund.

Och när vi fick hälsa på den, så upptäckte jag att den var riktigt gosig och härlig och vem kan nu säga nej till en sån:) 1½ år är han...

Så nu har vi blivit hundägare! Findus har inte ännu vågat sig fram och hälsa på, Nemo, som hunden heter är cool och verkar inte bry sig om fast Findus står och fräser. Nemo viftar glatt på svansen och ser så glad ut så. Jag hoppas det ordnar sig så att de 2 en dag blir vänner!

Familjen vi tog den av sa att de inte haft tid att lära honom, men jag tycker nog att han uppför sig hittills, suveränt. Har ännu inte hört honom skälla....

Det blir vaktande hela tiden av dörrar. Han smiter nog säkert lätt, ser ju redan att han trivs som fisken i vattnet att vara ute. Vi satt Nemo och jag en stund på terassen....åh, han är så söt!

Ska bli roligt att lära känna honom!