Hursomhelst när jag börjar röra på minskar stelheten. Satte vetekudden på och den värmde jätteskönt.
Precis när jag fått pojkarna på fötter och vi skulle åka och bygga hus ringde arbetsledaren för 130:an och undrade om jag kunde komma och hjälpa till.
Jag tyckte det lät lockande att åter få jobba på min kära båt.
Nej, den är inte min förstås! Men när man varit med på ett projekt från början. börjar man känna lite bitterljuv kärlek till båten.
Man kan nästan säga att man lägger blod, svett och tårar på ett projekt.
Iallafall sa jag till arbetsledaren att jag kommer. Dessutom behöver jag lite extra timmar. Som alltid blev han jättenöjd när man orkar komma. Det är roligt att göra nån glad.
Pojkarna på jobbet hade startat redan kl 6 på morgon. Jag började vid elva.
Nu när båten ska sjösättas och allt onödigt material tas bort börjar man se hur fin den är. Jag hann putsa 4 kabiner.
Arbetsledaren beställde pizza åt alla i jobb. Mumsigt. De som kommit tidigt åkte hem när kvällen kom. Jag fortsatte tills jag kände att jag behövde åka hem. Klockan 22 åkte jag hem. Trött och svettig.
Men tacksam för en fin dag trots att vädret var så fint att det gjorde ont.
Countdown 7....
