Hunt for the Wilderpeople

Torsdagkväll

Bästa filmen jag sett på länge. Den känns konstig och knasig de första minuterna, men vartefter blir den bara bättre. Den är söt, komisk, känslosam och spännande. 

Fredag 

Jag har tyckt att jag har varit en snällare människa den senaste tiden. Tänkt att kanske hormonerna och sömnen gjort mig lugnare och mer tålmodig. Och det tror jag också stämmer. Och att försöka likna Jesus.

Men min stolthet fick just sig en törn. Under ytan pyr som alltid den där glöden som kommer fram när jag känner att någon behandlar mig fel. Och jag har svårt att komma över sådant.

Idag var det en äldre tant, vi är inte direkt goda vänner, men en äldre tant som jag hjälper ibland och ringer till om jag undrar hur det går för henne. Så när jag körde hemåt ville jag ringa. Tanten, hon påpekar alltid genast om något är fel och hon inte gillar det. Idag var det en sak hon ville få fixad. Jag hade en bra ursäkt på grund av olika saker. Men tanten fortsatte ändå påpeka på saken.

Så mitt inre kokade upp, och nu har jag låtit frustrationen sätta sina klor i mig

Min frustration kommer att gå över. Det vet jag. Men jag har svårt att släppa ilskan och frustrationen när den väl sätter in. 

Det är fastetiden och jag vill fasta från olika saker som förstör ens själ. Jag vill följa den ödmjuka väg som Jesus gick.