Jag har sagt till älsklingen att nu säljer jag dem, när jag blir riktigt frustrerad och inget går bra. Jag undrar ofta vad vi riktigt har gjort som tagit hundar. Min frihet som jag älskar och behöver är borta.
Det är ju en ny känsla detdär när barnen växt upp och man får plötsligt frihet. Att tänka på sig själv. Göra saker för sig själv. Men så gör man ett beslut att ta hundar!! Nu är det ett pussel var man än ska.
Men, det är självklart inte bara negativt. Då skulle vi inte ha dem kvar nu. Tänker på all motion både älsklingen och jag får när man går på promenader. Och att se båda hundarna stå och titta så lyckligt i fönstret när man kommer hem. Att de bara finns där. Men jag undrar just nu, om det negativa håller på och tar över.
Idag har jag gjort så lite att jag nästan får fnatt. Jag måste göra saker på semestern. För att vara nöjd. Åskan kom när jag tänkte fara och simma.
Nu håller jag på och gör en lasagne. Av zucchini.