Idag har jag tagit en halv-pekkanendag, men det betyder inte att jag fått ta det lungt och sova ut, nej, steg upp redan sju, eftersom min son hade en tandläkartid redan klockan åtta till en tandläkare i stan som klarar bättre av barn med tandläkarskräck. Jag var nervös och orolig eftersom jag hade på känn att det inte kommer att gå bra, för han är VERKLIGEN rädd för tandläkare. Det började sådär med lite små tårar när han fick testa lustgas, för att han fick ont i magen, så det hoppade dom över. Det skulle ha hjälpt bra för att han har så känslig hals. Men tandläkaren märkte att det går nog bra utan oxå. Till min glädje så fick han tanden lappad, med bedövning. Min son frågade ynket varje gång tandläkaren tog fram ett nytt instrument: vad ska du göra med detdär...
Sen när det var klart insåg nog min son att det var inte så farligt, och när tandläkaren sa att nu är det klart släppte spänningen för min son och han sa: Yes! En suck av lättnad för att besöket var över. Nu är det en tid ännu innan han ska nästa gång, för tur att han hade enbart en tand som skulle fixas!!
Till jobbet kom jag klockan tie, och de höll på och laminerade för fulla muggar så det var att dra på sig halare och handskar och ta valsen i hand och börja.
Hemma har jag dammsugit i alla rum så nu är det lite mer städat.
