Tröttheten gjorde mig trotsig och nere. Jag tÀnker inte röra en fena, tÀnkte jag, skit, jag far hem, hÀr gör jag ingen nytta.
Och det jag försökte jobba med kÀndes bara fiasko. Tuplan som Simon hÀmtade frÄn köket hjÀlpte tillrÀckligt för att orka till halvfyra.
Sen nÀr man vÀl Àr hemma kÀnns det fel att gÄ och vila sig nÀr man vill se lite av barnen. Och nÀr det vÀl Àr lÀggdags Àr man övertrött.
En liten början...




