Imårse när jag vaknade mådde jag skitdåligt, spydde upp lite av vätskan jag drack igår. Mådde lite bättre och körde till sjukhuset vid nio.
Fick nåt litet att dricka för att minska luft i magen om jag minns rätt...
Sen skulle jag dra på mig sjukhusbyxor och lägga mig ner på britsen.
Det gick bra första minuterna, det knep och spände till fruktansvärt och riktigt obehagligt ibland, men när kirurgen var halvvägs klarade jag det inte längre utan bedövning. Och efter bedövningen gick det lättare.
Tarmarna såg bra ut. Men från och med nu måste jag lära mig äta mer fibrer, frukter, grönsaker, dricka mer vatten, och äta frukost för att få magen bra.
Efter undersökningen måste jag stanna kvar två timmar. Förbjudet att köra bil resten av dan. Jag åt mat på cafet vid sjukhuset. Faktiskt en underbart god morotssoppa.
Söta mamma hämtade mig, och när jag kom hem sov jag till klockan tre. När jag vaknade tog jag minstingarna med och vi cyklade till bageriet för att få hem bröd.
Jag överlevde den grejen alla fasar för, och tack vare det varma samtalet före och efter, från Palma peppade mycket.
Och de tre andra killarna i mitt liv frågade även efter skoldagen om jag mår bra nu. De var alla glada när jag sa ja, jag mår bra nu.
