Vi satte även nudlar i. Jamen så gott!! |
25.4.24
Tom Kha Gai Soup
23.4.24
Liten chock
22.4.24
Dimman lättar
När man är ledig och inte stressar så kommer man tillbaka till verkligheten. Så känner jag idag. Det är lite skrämmande när jag inser att jag de senaste veckorna varit i en konstig dimma. Men bara jag får några dagar ledigt så börjar jag komma tillbaks till den jag är. Skrämmande är det även att inse hur det påverkar alla och allt omkring mig. Men jag känner redan en gnutta ny energi, trots att jag inte har sovit så bra, men dimman är så verklig när man sover dåligt.
Jag måste börja träna och komma igång. När man är hemma rör man sig mindre, dessutom småäter man, och trots hundpromenader, får man inte det man behöver för att hålla sig i form och byxorna spänner bara mer och mer. Så det är något jag måste hitta tillbaka till! Jag känner att det skulle göra gott.
En annan sak som är skrämmande när man är i denna dimma, att nu efteråt tänka tillbaka på de senaste dagarna och inte riktigt minnas och hur man varit väldigt disträ och inte varit så närvarande som jag annars är. I längden skulle detta påverka relationer på ett negativt sätt eftersom man är så i obalans. Så i helgen har jag känt att älsklingen och jag varit gladare. Om jag mår bra, mår han bra. Och tvärtom!
Så från och med nu måste jag göra allt annorlunda. Sluta stressa och andas. Gör det med positiv anda istället. Inte låta paniken komma över mig trots att jag ser allt jag borde hinna med. Men det är lättare sagt än gjort. När man väl är där på jobbet, tror jag man glömmer all sans och fortsätter som förr. Men jag kommer försöka göra allt bättre!
Efter lunch idag for jag ut med hundarna en sväng i skogen. Efteråt satte vi oss i soffan och jag lyssnade via You tube till Sten Ekberg och de goda råd han ger. Men jag fick stänga ögonen och slumrade kanske till en stund mitt i hans förseläsningar. Resten av dagen har dessa lurviga legat i solskenet här inne på golvet.
Igår i kyrkan blev jag väldigt rörd av den predikan som prästen Jockum gjorde. Det var vår gudstjänstgrupp som stod på tur, så jag och älsklingen delade ut psalmböcker och älsklingen tog upp kollekten, medan jag hängde dop-löv för det barn som blivit döpt.
Prästen pratade om visan "Fattig bonddräng" om hur fattige bonddrängen Alfred harvar, plöjer, strävar, sliter genom livet, super, inte orkar gå till kyrkan på söndagen....men att Gud sko ha tyckt Alfred var värdig himlen på grund av allt slit han gjort och att Gud tog emot honom för att få vila ut.
Folk smälter lite när de lyssnar till den visan, visst? För man känner sympati med Alfred. Men ack så fel det är!
Det är inte Jesu budskap fortsätter prästen Jockum! Vi kan knoga på och vara hur duktiga som helst. Slita och streta. Men det är endast för Jesu nåds skull som vi får komma till himlen. Jesu nåd, som betyder Jesu godhet och kärlek. Vilket direkt visar på korset och vad han gjorde för oss.
Det var precis som att Gud där i kyrkan talade till mig och jag blev rörd till tårar. Var inte som Alfred som sliter för att känna sig duktig och tro sig vara värdig. Du är min och du behöver inte vara något mer.
Min farbror älskar att sjunga och jag tycker denna passar bra idag. Ni må tycka min musikstil svänger dit pepparn växer, men jag älskar all sorts musik.
20.4.24
Vintern tillbaka
19.4.24
Price tag
Torsdagsmorgon när jag steg upp mådde jag pyton av trötthet. Kände mig som en zombie ser ut. Huvudet värkte av för lite sömn. Jag hade inte sovit en blund. Jag är nu i samma onda spiral som jag varit tidigare. Hur trött jag än är, så somnar jag inte! Och nu har det pågått för länge. Så det blev sjukledighet i några dagar.
Jag har tänkt att jag inte känner mig stressad när jag far och sova. Men jag insåg kanske lite skillnad när jag igår for i säng. När jag skulle börja sova fanns ingen ångest insåg jag. Jag hade inte riktigt fattat att jag känner sånt. Nu skulle jag vara ledig fredag och jag kände liksom att, det spelar ingen roll om jag somnar eller inte, när jag inte behöver stiga upp tidigt och fara till jobbet. Jag sov ÄNTLIGEN några timmar och ni kan tro att det jublade inom mig. Men ändå har jag haft tungt huvud idag. Det tar tid att komma igen,
Ikväll gjorde jag middag för första gången på länge. Jag kan inte komma ihåg när jag senast gjort middag. Det har bara inte blivit av. Helt konstigt. Känns som att jag har varit i en dvala de senaste veckorna. Jag vet inte riktigt vad vi ätit ens de senaste veckorna. Minstingen hjälpte till med middagen ikväll, vilket var helt otroligt roligt. Vi gjorde fried rice. Med kyckling. Det blev riktigt gott!
17.4.24
Tröttheten
14.4.24
Ett steg närmre
13.4.24
Mera hus...☹️
11.4.24
Dagarna bara springer iväg
I tisdags fick han sin vaccination hos Ursula. Hon tyckte han var väldigt social. Nu har även han ett pass och kan åka ut på resa. Det har ju även Finn. Men längst vad han har rest till är Esbo🙂
5.4.24
Fasanen skriker
3.4.24
Lite skräckslagen
1.4.24
What just happened??
Denna kom vi hem med idag....oops we did it again... och nu har vi mycket jobb framöver.
31.3.24
Mexiko
29.3.24
It is finnished ✝️
28.3.24
Svåra beslut
Jag har så svårt att ta beslut!! Hur svårt kan det vara? Ska man eller inte? Klarar vi av det? Vi grubblar och funderar på det. På måndag ska vi göra beslutet. Ni får se då sen om det blir eller inte. Vi måste välja det smartare alternativet för oss alla....
....de senaste dagarna har varit lugnare än vanligt. Om det är strejken eller vad det är, vet jag inte. Men det var skönt denna vecka. Att kunna sätta sig ner på kaffe och inte känna någon press. Jag började putsa de röda gamla balkarna som håller upp hyllorna. De har fula klistermärken på från gammalt. Så jag sprayar på något som luktar surt som citron, men det går fort att få bort det fula. Medan jag putsade lyssnade jag på podcasts om "Gisslan på Kuba" och om "Operationsresorna" till Turkiet där Anna Wallentin dog av en "butt lift" 43 år gammal. Sen lyssnade jag även på P3 Dokumentär på kvällen om Janne som försvann i Colombias djungel.
Efter jobbet idag handlade jag ingredienser till olika tårtor. Och dethär kommer det bli nu i helgen.
Himmelsk-jordgubbstårta från Fridas bak- blogg och denna cheesecake by Camilla Hamid Påsk Cheesecake.
26.3.24
Påsk-gräs
25.3.24
Gränd
24.3.24
Den helige Anden
Vem är den helige Ande?
Före sin död lovade Jesus sända den helige Ande som försvarare och lärare, som hjälpare för de sina. Efter uppståndelsen och himmelsfärden, på pingsten, utgöt Gud sin Ande över lärjungar och fyllde dem med sin nåd och sina gåvor.
Den helige Ande för Guds godhet och Kristi kärlek mitt ibland oss. Utan den livgivande Anden kan vi inte tro eller närma oss Krustus utan flyr Gud och vänder oss bort ifrån honom. Den helige Ande kallar oss och föder tro och nytt liv i oss. Han ger oss Kristus och alla hans gåvor och bevarar oss i en rätt tro.
Den helige Ande är enligt sitt namn den som helgar, som gör syndiga människor heliga. Han öppnar våra hjärtan så att de kan ta emot Guds ord, lära känna Kristus och lita på Guds löften. Den helige Ande gör människan delaktig av Guds nådegåvor och hjälper människan att älska Gud och sin nästa.
22.3.24
Three Bean Chili 🌶️ 🫛
20.3.24
Olof Röhlander
17.3.24
Alpha weekend
13.3.24
🚲Biking🚲
10.3.24
Vänner
Ikväll har vi äntligen ätit pizza, som älsklingen gör med precision och kärlek och det var så gott och jag känner mig så nöjd just nu! |
8.3.24
Finally Friday
Det känns att det är fredag. Efter jobbet for jag och köpte lax som vi nu har i ugnen och potatis. Jag var även en genväg och matade katterna eftersom kattmamman befinner sig just nu i Stockholm och ska vara med live på Melodifestival-finalen imorgon. Det blir säkert en rolig upplevelse.
Hemma lade jag mig genast i soffan och vilade. Nästan så att jag somnade. Men vi tog en promenad genom skogen, vilket var nödvändigt eftersom jag suktade efter frisk luft. Det var skönt. Men min kropp värker av veckans jobb. Ryggen värker, lite som ischias-värk, och mina ben värker. Huvudet är sådär lamt. Så ikväll ska jag bara njuta tillsammans med älsklingen och Finn och även minstingen medan vi äter middag så småningom Sen blir det soffläge.....
5.3.24
🦁
3.3.24
Söndag
2.3.24
Skottår
Jag vet inte hur många gånger jag har åkt till jobbet och blir skickad hem igen. Jag åkte till jobbet på torsdag, började jobba som vanligt, men var förstås fruktansvärt trött. Men jag tänkte att jag kör på som jag orkar och det går nog bra. Men när min chef kom till jobbet, så skickade han mig hem.
Jag orkade inte föra en normal konversation, jag var så utan energi. Så när jag inte orkade prata, skickade han mig hem. Jag försökte verkligen säga till honom att jag inte far hem. Men jag fick ge mig, så jag åkte hem igen. Motvilligt eftersom jag vill vara stark som en oxe och vill verkligen inte vara svag. Men på samma gång försöker jag lyssna till andra. De vet vem jag är och hur jag är.
Så jag ringde Pihlajalinna och fick sjukledigt. Vissa stunder blir jag riktigt trött på mig själv när jag bara vilar. Jag skäms på något sätt, av att vara så svag.
Jag har många gånger om de senaste av dagarna, tänkt på mänskor som lider av utmattning eller depression hur de ska må om de inte orkar annat än att ligga och vila i samma soffa hela tiden. Det är inte bra! Det kan inte vara bra! Man blir ju bara mer deprimerad och mer utmattad av det tänker jag. Jag ser fram emot måndag. Jag känner stort behov i kroppen av att röra på mig. Så jag önskar verkligen att min energi kommer tillbaka.
Jag for ut på promenad med älsklingen och Finn på eftermiddagen på fredag. Men tog en genväg hem en stund senare. Jag behövde få frisk luft för att se om jag blir piggare, men jag kunde inte riktigt känna det. Det känns som att mina lungor inte mår bra. Så jag har tagit även snabbverkande astma-medicinen och jag inbillar mig kanske, men det känns lite lättare. Men tillbaka i soffan och det är så skönt att bara vila.
Under fredagen försökte jag städa lite för att se hur det går med min energi. Men det går långsamt och jag har nog vilat mest. Solen skiner därute och snön smälter och jag inser samtidigt att det blev mars....och att det faktiskt är skottår. Så de som är födda 29 februari fick fira större i år.
Lördag har kommit och igår började jag känna värk i ryggen, och nu har jag fått nackspärr. Jag har värmdyna på just nu. Älsklingen for iväg på en arbetsresa i några dar. Han är tillbaka redan onsdag om allt går bra.
Det blev en lång dag idag. Jag och sönerna for till Golden Lotus på lunch och de for till frisören efteråt, medan jag strosade på stan. Det brukade inte ta så länge, men idag väntade jag länge. Så jag hann göra en del jag inte sko göra under tiden. Spendera pengar. Jag som verkligen behöver spara pengar nu. Men jag kunde inte hålla mig, när jag gick och tittade på barnkläder. Så jag köpte en del vårliga kläder till sötaste Lara som nu är 9 månader.
Nu vill jag lägga mig ner och vila huvudet....
27.2.24
Dagbok tisdag och onsdag
Tisdag, fortsätter bränna i näsan och jag nyser. Jag sover ibland. Men jag är inte bra på att sitta hemma. Jag är så van att få röra på mig, så vid dagens slut får mina ben myror i dem. Jag läser mycket om allt möjligt. Jag kollar film, slumrar till, backar tillbaka sen, och fortsätter titta. Bäst att inte öppna Instagram, när mänskor åker slalom i Lappland, Österrike eller ligger och solar på en strand intill havet.
Vi hade planerat att åka nånstans till helgen. Uleåborg kanske. Vi pratade även om Umeå tidigare. Jag skulle typ frågat torsdag, fredag ledigt, och vi skulle ha åkt nånstans, älsklingen och jag. Men det får vi nog glömma. Ändrade planer på grund av flunssan och att älsklingen ska åka iväg på en jobbresa om några dar. Det finns trots ändå inget som lockar just nu här i Finland. Jag önskar mig solens sköna värme.
Jag blir aldrig klok på min kroppstemperatur. Jag är så kall, vanligtvis 35 grader. Jag har fått svar på, att jag har feber när temperaturen visar 1-1,5 grader mer. Men jag känner mig så onormal att ha så kall temperatur som jag har. Är det därför jag är så frusen av mig? Hur fungerar det ifall jag får en allvarlig infektion, och ifall det är normalt med en kroppstemperatur på 36-37 och min är 35? Och någon läkare missar en allvarlig infektion, eftersom hen inte tror jag har feber vid 36,5-37? Det är lite skrämmande, så idag påminde jag älsklingen, ifall jag ligger med något akut på sjukhus, så måste han minnas det.
Solen skymtar mellan molnen idag, tisdag. Jag har läst en del om Seattle när jag legat här. Seattle är regnigt och mulet nästan hela året förutom sommartid, som är torr och solig. Det är dyrt att bo och leva där. Trafiken är ganska vild. Positiva med regnet är att det är grönt. En annan sak att det är ett kaffeälskande folk och maten verkar vara väldigt god. Det finns fina berg och vandringsleder att vandra på. Jag kollade filmen "Sleepless in Seattle". Jag har nog sett den typ fem gånger nu. Jag gillar Tom Hanks och Meg Ryan. Jag vet inte om jag insett tidigare att Tom Hanks fru, i verkliga livet, Rita Wilson, finns med vid några tillfällen i filmen, hon spelar hans syster.
Jag trodde på riktigt att jag skulle befinna mig på jobbet idag, onsdag. Men jag försökte igårkväll ta Finn på en hälsosam promenad med frisk luft. Jag tänkte att det behövde jag. Men det kändes bara jobbigt och jag ville bara hem tillbaka och vila, så jag svängde om. Finn gnäller på mig varje eftermiddag. Det är något nytt. Att han gnäller när han vill ut. Det är en gråmulen dag, precis som det är i Seattle varje dag i typ nio månader. Jag tror Finland och Seattle är ganska lika, förutom snön. I Seattle kommer inte mycket snö.
Älsklingen är den som tvingade mig vila idag. Annars skulle jag ha åkt till jobbet och jobbat så länge jag orkat och åkt hem om det inte fungerat. Imorgon måste jag iallafall försöka. Jag har vilat i tre dagar och det är tre dagar man har rätt till vid flunssa. Ifall jag inte åker till jobbet imorgon, måste jag ringa Pihlajalinna och begära mer sjukledighet, vilket känns fel, för om jag ringer dem, borde jag vara mycket mer sjuk. Men detta är ju en vanlig flunssa som går över så småningom.
Idag har jag varit väldigt nere. Väldigt inåtvänd. Känt mig oduglig. Känt mig frustrerad. Jag har legat och vilat och tyckt synd om mig själv. Det är ju oerhört deprimerande att bara ligga och vila och vara utan energi. Det lättade när älsklingen tog mig och Finn på promenad. Sen for han till stan efter middag och kom hem med blommor till mig. Nu känns det bättre.
Imorgon åker jag till jobbet och hoppas det blir en bra dag. Jag ser fram emot att få jobba och behöver all energi tills imorgon.