Love me tänder:)

Imorgon har det reserverats tid för mig till polikliniken i Vasa. Då ska mina visdomständer ut! En kirurg ska sätta kniven i min mun och ta ut dem. Och jag hoppas att alla tre åker, för jag vill inte göra om det! Jag har inte varit orolig tidigare, men efter alla hemska historier jag hört, så börjar jag bli lite nervös. Men, jag klarar det! Varför de inte dras ut här i stan är pga att nervtrådarna sitter för nära rötterna så min tandläkare vågade inte göra det.

Idag insåg jag att min tycka-synd-om-mig-själv attityd, måste ändras, när jag fick höra att minstingen kommit till skolan utan strumpor.....skämdes så fruktansvärt mycket och kände mig så eländig som bara en slarvig, tankspridd mamma kan! Till på köpet har han ovanan att hälla i sig choklad på morgonen, och torkar sig i kläderna, så lite Rasmus på luffen där....påminde honom att ringa varje gång det är nåt som krånglar och att jag hjälper om det strular till sig....

Nå, jag fick ju världens damp när jag kom hem och måste få renare omkring mig för att må och känna mig bättre. Så jag slängde en hel del onödiga kläder som ingen använder....
Och vi hjälptes alla åt, att göra strumphyllan i ordning, så nu ska man hitta strumpor, parvis, inte en och en. I farten blev jag även en frisör och klippte minstingens hår som lagt sig över öronen....
Ja, sa till honom när vi satt och funderade, att du vet väl att jag älskar dig....och han sa, jå, men varför är du så sträng ibland...och ja sa, att det är nog för att jag är stressad och trött.....då lyste han opp och sa: aaaa, vi pratade ju om det i skolan, det kallas adhd.... :D

Sen ta en ensamstående mamma, som jobbar heltid, som t.ex slipar en 108 fots båt en hel dag, eller laminerar på en, eller isolerar en 107 fot....som kommer hem från en arbetssam, men intressant, inspirerande jobbardag, hon lagar mat....sen är det hockiträning några gånger i veckan, innebandy för nån eller minior, eller annat besök barnen ska på, sen allt hushållsarbete däremellan, så visst kan en sån mamma bli riktigt tankspridd och göra fel om det finns många saker som snurrar i huvet samtidigt.
Men....då, när allt går fel, då börjar man pånytt, och skärper till sig...

Är glad och tacksam över underbara Jussi på jobbet, som sa att det är tillåtet att vara känslig, och är glad för telefonsamtal från Köpenhamn och en varm, kärleksfull röst som sa när jag svarade......heeeej, lilla ärtsooppaa...

Nu ska jag äta en laxsmörgås, och komma ihåg imorgon, som min arbetgivare Mattias sa, att när tänderna ska bort, ska jag sjunga, love me tender...:D