Det är bara cancellations på cancellations. Jag har väntat hela veckan på lördag!! Varje sekund har jag räknat. För imorgon halvsju på kvällen skulle han vara här. Min älskling. Men så ser jag och då tappar jag hakan, att det står cancelled på flyget till Frankfurt. Och trots att jag vet att han kommer hem ändå, kanske en dag senare....så tåras mina ögon. Jag vill inte vänta längre!
Jag har väntat och längtat! Jag kan inte bärga mig att se hur vår hund Finn ska reagera av att se honom komma gående på perrongen. Men jag tvivlar på att det blir imorgon.
På jobbet har jag haft det ganska stressigt. Igår värre, idag lite bättre. Men också positivt och lite historiskt idag, när jag flyttade till nya hallen med nytt kontor.
