Steg upp före sju fredagmorgon trots att jag hade en ledig dag. Jag tÀnkte Äka till gymmet, men tog istÀllet hundarna pÄ en "skön" skogspromenad. Jag tog med kopplen som ger dem mera frihet och anvÀnde dem sÄlÀnge vi gick i skogen. Spar, missade inte en enda vattenpöl. Han var sÄ lycklig. Medan han promenerade vickade han pÄ rumpan och svansen, som om han var kungen sjÀlv.
Finn Àr vÀl glad han ocksÄ, men han Àr sÄ stor pÄ sig, att han inte visar det sÄ tydligt. Vi promenerade i en timme. NÀr vi kom hem var de ju smutsiga av sand och lera, sÄ det blev att torka dem rena.
Nu Àr de trötta...
FredagkvÀll Äkte jag till mamma och plockade upp henne och min syster och vi körde till Kokkola. Dit kom Àven mellansystern frÄn jobbet. Vi for och simma till VesiVeijari. Men det var ganska mycket folk och det kÀndes lite lamt trots att bastun var skön.
Sen shoppade vi pÄ Chydenia, men jag hittade inte riktigt glöden att shoppa, sÄ jag kom hem tomhÀnt. Eller jag kom hem med 80kg salt som vi hÀmtade frÄn Biltema. Som anvÀnds till vÄr vattenfiltrering.
Vi Ät asiatisk lunch, men som alltid sÀger jag, att Golden Lotus, har bÀsta kvalitén pÄ asiatisk mat.
Jag hade verkligen ingen lust efter igÄr att Àta asiatisk idag igen, men det blev bara av. Vi var i kyrkan pÄ högmÀssa och sen gick vi nedför gatan för att se om barberaren hade öppet. Det hade han. Men strax utanför Golden Lotus mötte vi sonen som skulle in dit och Àta, sÄ vi följde med.
Sen gick Àlsklingen in till barberaren och jag handlade under tiden.
Sen körde vi till gravgÄrden och tÀnde ljus och lade rosor. Det Àr ingen tradition för mig. Jag har kÀnt mig vÀldigt obekvÀm att fara dit, men nÀr Àlsklingen tyckte vi sko göra det kÀndes det helt rÀtt.
I kyrkan idag var dagens text sÄ stark. FrÄn Uppenbarelseboken:
”Skada inte jorden eller havet eller trĂ€den förrĂ€n vi har mĂ€rkt vĂ„r Guds tjĂ€nare med sigill pĂ„ deras pannor.”
Och en av de Ă€ldste sade till mig: ”Dessa som Ă€r klĂ€dda i vita klĂ€der, vilka Ă€r de och varifrĂ„n kommer de?” Jag svarade: ”Du vet det, herre.” Han sade till mig: ”Det Ă€r de som kommer ur det stora lidandet. De har tvĂ€ttat sina klĂ€der rena och gjort dem vita i Lammets blod. DĂ€rför stĂ„r de inför Guds tron, och de tjĂ€nar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter pĂ„ tronen skall slĂ„ upp sitt tĂ€lt över dem. De skall inte lĂ€ngre hungra och inte lĂ€ngre törsta, varken solen eller nĂ„gon annan hetta skall trĂ€ffa dem. Ty Lammet som stĂ„r mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkĂ€llor, och Gud skall torka alla tĂ„rar frĂ„n deras ögon.
Sen sjöng vi psalmen: Den stora vita skaran och jag brast ut i tÄrar halvvÀges. Psalmen Àr sÄ otroligt hoppfull och fylld av den kÀrlek till oss som tror pÄ Gud. BÄde vi som Ànnu lever och alla som Àr döda och vÀntar pÄ uppstÄndelsen.
Den stora vita skaran dÀr
lik tusen berg som snöskrud bÀr,
med skog omkring och palmers ring,
sÀg vilka dessa Àr.
Det Àr den stora skara
som ur mycken nöd och plÄga kom.
Och Lammets blod dem rena gjort
för himlens helgedom.
DÀr firar de sin kyrkogÄng
med oupphörlig jubelsÄng i valv av ljus
hos Herren Gud bland alla Ànglars sÄng.
HÀr levde de i djupt förakt,
men se dem dÀr i deras prakt
för tronen stÄ med kronor pÄ
i himmelsk glans och makt.
De ofta haft det tungt och svÄrt
och deras kinder höljts i grÄt.
Gud mötte dem. Strax de kom hem
han varje tÄr tog bort.
Lövhyddefest de firar nu
i himmelen hos Herren Gud, och Lammet sjÀlv
vid livets Àlv Àr bÄde vÀrd och gÀst.
SÄ glÀds, ja glÀd er tusenfalt,
ni som har mist och vunnit allt.
Ni som i tro bestod ert prov,
blev jordens ljus och salt.
Ni kÀnde till en hemlighet
som Ànglar men ej vÀrlden vet:
att den som sÄr med sorg och grÄt
en jubelskörd fÄr se.
SÄ sjung, slÄ takt med palmers blad,
ty detta Àr vÄr glÀdjedag. Dig vare pris
till evig tid, Guds Lamm! Halleluja!

