Dock of the bay...

Workin' in the morning sun
I'll be workin' when the evening comes
Watching the snowmobiles roll in
Then I watch them roll away again, yeah

I'm lookin' on the dock of the bay
Watchin' the snow roll around, ooh
I'm just lookin' on the dock of the bay
Coffee' time....

Sittin' here resting my bones
And this dustyness won't leave me alone, listen
Two thousand hours I roam
Just to make this dock my home, now

I'm just lookin' at the dock of a bay
Watchin' the snowmobiles roll away, ooh
Lookin' on the dock of the bay
Coffee' time

Alone

Reality-serier är oftast helt knäppa! Ta t.ex Hollywood-fruarna eller några andra av serierna med de rika fula botoxpumpade fruarna. Inte en enda av dem kan kallas vacker. De har ju alla totalt förstört sina utseenden.
Det som är ännu värre är ju deras beteenden. Jag kan inte titta på det för jag blir bara arg.

Grym elakhet och avundsjuka.

Sen finns det andra sjuka serier som innehåller solbrända bortskämda ungar där festandet är coolt och att göra vad man vill med vem man vill och sen gräla däremellan.

Vem vill se sånt? Jag kan inte tro att folk vill se sånt! Unga får ju helt fel bild av verkligheten.
Tycker TV borde ta sig en riktigt ordentlig funderare.

Själv älskar jag naturprogrammen. Speciellt med David Attenborough. Jag skulle så ha velat vara lika knowledge som han. 

Jobba med sånt han gjort.

Annat jag tittar på är Grand Designs.

Men det jag ville komma till med mitt inlägg är om en reality -show som är så spännande att man kan känna rädslan i ryggraden.
Den heter Alone.

Titta här:

http://www.dailymotion.com/video/x2wcuq0_alone-season-1-episode-1-and-so-it-begins_shortfilms

Citat 2016

Dagarna bara flyger iväg. På jobbet sysslar jag med flera olika saker. Imorse var det ledsamt att höra att en av våra kära jobbarkompisar hade fått en sjukdomsattack. Men han är pigg och glad mänska så han kommer nog igen!
Mina tankar har varit hos honom och hans familj hela dagen.

Tankarna har idag flygit iväg hit och dit. Om man jobbar med något lugnare arbete hinner man tänka för mycket.
En annan sak är att det är så otroligt många som mår dåligt på jobbet.
Det tycks vara ett fenomen överallt.

Några citat kanske behövs idag...

Valentine's day

Om en liten stund kommer min älskling hem och det pirrar i hela kroppen av glädje. Jag har saknat honom så mycket. Han har varit bortrest endast i 2 veckor men det har känts som en månad minst,  som jag skrev tidigare.

Idag har jag gjort hushållssysslor när jag inte orkade igår. Min rygg känns mycket bra idag och tröttheten är borta. Jag köpte igår en massagerulle från Prisma och det knakade några gånger i ryggen när jag rullade på den.

Jag och minstingen gjorde en promenad tidigare idag. Vädret var minsann skönt.

Morgonträning

Idag vaknade jag redan före 7. Så jag steg upp och åt mitt morgonmål. Bestämde mig för att fara på bodypump till StudioZ till 10.
Nu värker övre ryggen. Jag känner precis att jag har låsningar. Liten tanke slår mig  att jag kanske blir sjuk.  Flunsan som går just nu kommer med värk i kroppen.

Efter jumpan gjorde jag och minstingen upp eld i spisen för att värma upp huset.
Jag är mycket trött just nu.
Hushållssysslor får vänta till senare.

Detta citat säger det så bra....

Otur

Mina pojkar har minsann otur med isen. Idag föll 14-åringen och slog kinden rakt i isen. Han vet inte själv om han svimmade, men han sa att det kändes som att han var borta en stund. Huvudet värkte mycket när han steg upp.

Hämtade honom på akuten. Han mår bra, men ska väcka honom några gånger inatt för att göra klart att inget värre hände.

Idag har denna Mike Posner låt surrat i mitt huvud och jag tänkte om jag ger den vidare försvinner den ur mitt huvud. 

Denhär låten med Sia gillar jag!

Fastlagstisdag

Just nu på jobbet är jag och hjälper till i köket.
De som annars är där är båda sjuka i maginfluensa och feber. De två första timmarna var jag nog i produktion och laminerade.

Jag skyddade mig inte tillräckligt och jag var envis och ville hinna göra färdigt det jobb jag påbörjat innan jag skulle vidare till köket och var lite oförsiktig och fick harts på mina armar som genast reagerade.

I köket finns det hela tiden att göra. Det är så sällan jag är där nuförtiden att jag känner mig lite virrig och sen försöker jag hela tiden bedöma hur jag jobbar smidigast och snabbast så min hjärna går på högvarv.

Efter eftermiddagskaffet for jag tillbaks till produktion. Blev lite övertid så jag åkte hem vid fem. Tidigare idag hade jag igen dendär känslan av att vara en riktig looser.

Men när man sen märker hur mina jobbarkompisar och arbetsledare i produktion blir glad åt att man är där och att de trivs med en, och känner sig trygga runt en, då behövs det inte mer än så för att få dagen räddad.

Speciellt nu när det inte känns så kul när min älskling har varit bortrest i lite över en vecka, men det känns som en månad minst och jag saknar honom! 

Gamla bilder från förr

Var hos mamma ikväll och vi började rota igenom gamla foton. Ja, det finns nog en hel del att titta på. Tog min moderna telefon och gjorde det omoderna att jag fotade foton med blixt och allt. Här kommer några.

Min mamma och min lillebror.

Mamma och jag undrade varför jag där i min lila tröja ser så ledsen ut.

Lägg märke till tapeterna!

I gungan hos farmor och farfar. Ja de bodde ju bredvid. Harmt att kameran denna dag inte fångade den runda fina stenen målad som en flugsvamp.

Från vänster min bror Roland, kusin Magnus, jag och en till kusin Marianne.

I sandlådan. 

Rättare sagt sand från när pappa 

byggde huset.

Jag och mina bröder Kim och Roland.

Jag som liten i mammas famn. Mina 2 bröder Peter och Roland.
Mormor och morfar.

Snorungarna. Bror Kim, jag, bror Anders, kusin Anna-lena med hennes lillebror Tobias.

Snorungarna igen. Nu jag som har min lillasyster Annika i famnen. Jag var ofta den som tog hand om mina yngre syskon när mamma laga mat mm.

Lucia från förskolan.

Farfars får matade vi ofta. Jag i röda hängselbyxor med mina bröder och han i blåvit skjorta kusin Ronny.

Villaliv var det inte så ofta hos oss

eftersom vi bodde vid sjön.

Men här var vi ute till farbrors villa 

nånstans i Larsmo skärgård.

Mina 2 äldre bröder och jag i flytvästar.

Lillebror i mammas famn.

Farmor och farfar. 

Långkörare

Det blev nåt runt 1000km jag körde bil i helgen. Fredagmorgon kl 5 steg jag upp, väckte minstingen som hade fått lov från skolan, för en trip till Södra Finland. Han skulle ha hamnat ensam hemma annars och det skulle inte bli till något.

14-åringen åkte till Helsinki med tåg. Han och 2 andra elever deltog i sjukampen som ordnades på Arcada i Helsingfors. 

16-åringen som studerar i stan skulle vara på Öppet hus i skolan under lördagen.

Ja, och jag och 12-åringen åkte då söderut för att packa ihop dotterns saker från internatet. Nu ska hon inte tillbaka till skolan förrän avslutningen så lägenheten skulle tömmas.

Vägarna i Finland är extremt dåligt plogade i vinterföret och det syns att man sparar in på plogningen. Det är helt absurt och livsfarligt!

Vi pausade i Borgå. Vi åt varsin bulle med kaffe och saft.
Vi kom fram till Kimito strax före 13. Det var 7 timmars resväg.
Här den emormt mäktiga höga bron i Eknäs Kimito.

Vi lassade in sakerna i bilen, tittade en sista gång i djurhuset. Dottern sa adjö till sina klasskompisar och vi körde in till Kimito centrum och åt lunch på Daniels grill.
Vilken god buffé med lax mm

Foton från djurhuset:

Efter lunch körde vi till Angelniemi. Dottern ska före hon kommer hem, praktisera några veckor där, på ett hund och kattpensionat.
Finska kommer hon att bli bättre på. Där pratas inte svenska och ej engelska.

Vidare besökte vi lägenheten hon ska bo i under tiden.

Vi åkte efteråt in till Salo. Klockan var redan runt 16 när vi stegade in till Cumulus hotellet. Det gladde mig enormt att vi tre kunde sova på ett fint hotell under hundralappen. Frukost inkluderat.

Vi gick en sväng ut på stan i Salo. Köpte godis även om köpcentren svämmade över med kläbutiker. Men det smakade inte alls att titta på kläder mm. Vi åkte tillbaka till hotellet och slappnade av.

Lördag steg vi upp 8 och gick nedför trapporna till det efterlängtade morgonmålet som var precis som jag ville ha det. En hel bunch att välja mellan.

Efter det checkade vi ut och körde till Salos Prisma och försökte handla smart med tanke på att det borde räcka länge när dottern nu ska bo 2 månader i närheten.
Var inte så säkra på hur busstrafiken fungerar mellan butik och övernattningsstället.

Närmare 15 var klockan när jag och minstingen påbörjade den långa resan hem. Vi upplevde alla möjliga väder. Först snöade det skarp snö. Senare regnade det. Vattenpölar hade samlats på vägen när snön smältade. Sen snöade det igen och desto längre hemåt vi kom snöade det desto mer. Inte alls rolig hemväg. Mina fingrar hade ett krampaktigt grepp om ratten och jag var väldigt koncentrerad i min körning. Jag spände ögonen så enormt på vägen att jag ibland fick blinka till ordentligt när man halvt började hallicunera. Det ska vara ganska mycket för att göra mig spänd i trafiken, men när mittlinjen och vägrenen har 15cm snö och man har bara suddiga  bilspår att följa efter, då känner man sig ganska liten. Genom hela Finland sparar man på plogning och det är livsfarligt!

Tryggt kom vi ändå hem vid 21-tiden. Och trots en full helg fortsatte de 2 yngsta till scouternas uppesittarkväll. Undrar om de har hållit sig vakna hela natten.