Tisdag, fortsätter bränna i näsan och jag nyser. Jag sover ibland. Men jag är inte bra på att sitta hemma. Jag är så van att få röra på mig, så vid dagens slut får mina ben myror i dem. Jag läser mycket om allt möjligt. Jag kollar film, slumrar till, backar tillbaka sen, och fortsätter titta. Bäst att inte öppna Instagram, när mänskor åker slalom i Lappland, Österrike eller ligger och solar på en strand intill havet.
Vi hade planerat att åka nånstans till helgen. Uleåborg kanske. Vi pratade även om Umeå tidigare. Jag skulle typ frågat torsdag, fredag ledigt, och vi skulle ha åkt nånstans, älsklingen och jag. Men det får vi nog glömma. Ändrade planer på grund av flunssan och att älsklingen ska åka iväg på en jobbresa om några dar. Det finns trots ändå inget som lockar just nu här i Finland. Jag önskar mig solens sköna värme.
Jag blir aldrig klok på min kroppstemperatur. Jag är så kall, vanligtvis 35 grader. Jag har fått svar på, att jag har feber när temperaturen visar 1-1,5 grader mer. Men jag känner mig så onormal att ha så kall temperatur som jag har. Är det därför jag är så frusen av mig? Hur fungerar det ifall jag får en allvarlig infektion, och ifall det är normalt med en kroppstemperatur på 36-37 och min är 35? Och någon läkare missar en allvarlig infektion, eftersom hen inte tror jag har feber vid 36,5-37? Det är lite skrämmande, så idag påminde jag älsklingen, ifall jag ligger med något akut på sjukhus, så måste han minnas det.
Solen skymtar mellan molnen idag, tisdag. Jag har läst en del om Seattle när jag legat här. Seattle är regnigt och mulet nästan hela året förutom sommartid, som är torr och solig. Det är dyrt att bo och leva där. Trafiken är ganska vild. Positiva med regnet är att det är grönt. En annan sak att det är ett kaffeälskande folk och maten verkar vara väldigt god. Det finns fina berg och vandringsleder att vandra på. Jag kollade filmen "Sleepless in Seattle". Jag har nog sett den typ fem gånger nu. Jag gillar Tom Hanks och Meg Ryan. Jag vet inte om jag insett tidigare att Tom Hanks fru, i verkliga livet, Rita Wilson, finns med vid några tillfällen i filmen, hon spelar hans syster.
Jag trodde på riktigt att jag skulle befinna mig på jobbet idag, onsdag. Men jag försökte igårkväll ta Finn på en hälsosam promenad med frisk luft. Jag tänkte att det behövde jag. Men det kändes bara jobbigt och jag ville bara hem tillbaka och vila, så jag svängde om. Finn gnäller på mig varje eftermiddag. Det är något nytt. Att han gnäller när han vill ut. Det är en gråmulen dag, precis som det är i Seattle varje dag i typ nio månader. Jag tror Finland och Seattle är ganska lika, förutom snön. I Seattle kommer inte mycket snö.
Älsklingen är den som tvingade mig vila idag. Annars skulle jag ha åkt till jobbet och jobbat så länge jag orkat och åkt hem om det inte fungerat. Imorgon måste jag iallafall försöka. Jag har vilat i tre dagar och det är tre dagar man har rätt till vid flunssa. Ifall jag inte åker till jobbet imorgon, måste jag ringa Pihlajalinna och begära mer sjukledighet, vilket känns fel, för om jag ringer dem, borde jag vara mycket mer sjuk. Men detta är ju en vanlig flunssa som går över så småningom.
Idag har jag varit väldigt nere. Väldigt inåtvänd. Känt mig oduglig. Känt mig frustrerad. Jag har legat och vilat och tyckt synd om mig själv. Det är ju oerhört deprimerande att bara ligga och vila och vara utan energi. Det lättade när älsklingen tog mig och Finn på promenad. Sen for han till stan efter middag och kom hem med blommor till mig. Nu känns det bättre.
Imorgon åker jag till jobbet och hoppas det blir en bra dag. Jag ser fram emot att få jobba och behöver all energi tills imorgon.
