8.9.10

Bröllopet

The wedding! Fick ett hotmail av min goda vän Sarah. Ofta när jag hör ordet cancer, så blir jag så rädd att jag springer iväg och stänger öronen. Men vill dela med mig av dessa underbara men så sorgliga foton.


Hennes namn är Katie Kirkpatrick, 21 år. 
Hennes fästman Nick ligger brevid henne, 23 år.
Fotot är taget på deras bröllopsdag i januari 2005.
Katie har obotlig cancer och tillbringar timmar i kemoterapi.
Nick väntar medan hon avslutar en av sessionerna.
Trots smärtan gör hon sig sedan själv i ordning och deltar i arrangemangen
inför bröllopet. Klänningen måste sys om flera gånger p.g.a hennes viktnedgång.




En förväntad gäst var med, hennes syretank.
Det andra paret på bilden är Nicks föräldrar, 
mycket känslomässiga inför bröllopet, 
att se deras son gifta sig med flickan han blivit kär i under tonåren.




Katie i en rullstol, sitter och lyssnar när Nick och 
deras vänner sjunger till henne.




Under bröllopets gång måste Katie vila och hämta andan
för en stund. Smärtan gör att hon inte kan stå länge.




Katie dog 5 dagar efter bröllopet.
Att se en bräcklig kvinna klädd som brud 
med ett vackert leende får en att tänka:
Lyckan är alltid där inom räckhåll oavsett
hur länge den varar.
Man borde njuta av livet 
och inte leva ett så komplicerat liv.
Life is too short!

Work as if it was your first day. 
Forgive as soon as possible. 
Love without boundaries.. 
Laugh without control 
and never stop smiling.

3 kommentarer:

  1. Nu sitter jag med tårar i ögonen. Varför känner man alltid ett stygn av dåligt samvete när man hör såna här berättelser? Man tar så mycket för givet....
    *kramar om*

    SvaraRadera
  2. Ja, när man ser sånt så undrar man: "vad har jag för fel när jag klagar på småsaker"
    Man borde gå tillbaka till dessa foton varje gång...

    SvaraRadera
  3. Det kallar jag 100% livsglädje.

    Så vill jag dö. Med glädje.

    SvaraRadera