Lite kallare, runt -10, lite dimmigt Àr det oxÄ....
Det Àr konstigt vad 10 minuter kan göra en morgon. IgÄr steg vi upp 10 minuter tidigare och hann mycket bÀttre. Idag blev det lite mer brÄttom.
Körde dem med bilen eftersom 2 par skidor skulle med. Nu har sÀsongen börjat i skolan med skrinning och skidning. Vi mÄste köpa ett par nya skidor till, men om nÄn har ett par som bara ligger som ingen behöver sÄ hojta.
LÀser om matvÀgran.....det Àr ett evigt "jag tycker inte om detdÀr" nÀr vi ska Àta. 8-Äringen har alltid varit petig och det gÀller egentligen inte bara mat. Han Àr noggrann, klÀderna ska sitta rÀtt och sockorna fÄr inte vara fel mm. Förut tyckte han om flera matrÀtter, men en dag kan det komma nÄt sÄnt svar: "detdÀr tycker jag inte om mer". Jag tror nÀstan det gÄr att rÀkna upp pÄ fem fingrar vad han gillar.
1. Ris och broiler 2. Lasagne 3. Mannagrynsgröt 4. Makaroner med maletkött 5. Hemlagad pizza gÄr oxÄ hem. Det Àr inte bara det vad han gillar eller int. Det Àr oxÄ sÀttet han ska ha maten pÄ. IgÄr hade vi mos och biff, gris. Mosen ska han ha pÄ skilt fat, ingen sÄs pÄ. Biffen ska vara pÄ annat fat, för den skulle han ha ketchup pÄ, mos och ketchup pÄ samma fat passar ju inte.....
Vet att det Àr sÄÄ fel av mig nÀr jag lÄter honom ta ett fat som han sÀtter biffen pÄ, borde ju föbjuda det, men man vill SÄÄÄ att han ska Àta att man lÄter honom göra sÄ för att han ska bli mÀtt. Och jag tror att jag har gett upp egentligen med att fÄ honom att Àndra sig.
Pratade igÄr med hans lÀrarinna och jag mÀrker ju att det inte heller gÄr bra i skolan nÀr det gÀller mat. Annars gÄr det jÀttebra för honom i skolÀmnen. Men nÄt mÄste göras. Man tÀnker ju för det mesta, "ja, det gÄr nog snart över" men inte med honom tror jag. Det ser inte ut sÄ just nu. LÀser att matvÀgran kan bero pÄ "reaktion mot oro" och man blir ju lite rÀdd. Jag hoppas han inte Àr oroad över nÄnting! Det vill jag inte att han ska vå! MatvÀgran kan vara psykologiska orsaker eller iallafall nÄn odygd han skapat sjÀlv. Det mÄste vara nÄt ditÄt nÀr man tÀnker pÄ att han Àr rÀdd att smaka maten. Redan nÀr han ser en matrÀtt sÀger han "detdÀr gillar jag inte". Han smakar inte maten utan bestÀmmer sig före att han inte gillar det. Ibland nÀr han tar första tuggan sÄ kan det sluta med att fatet blir tomt.
Ibland Àr det dendÀr första tuggan som Àr vÀrst och sen kan det gÄ i ett huj.
DetdÀr med potatis och morötter som han har sin egen Äsikt Àr ju inte nÄt jag fattar.
I skolan sÀger man potatis och hemma anvÀnder vi ordet "pÀÀrona" och enligt honom dÄ, tycker han om potatis men inte om "pÀÀrona".
Man borde ju skratta egentligen, men det Àr inte roligt. Rivna morötter som bjuds i skolan Àr rivna lite större Àn vad det blir pÄ ett rivjÀrn vi har hemma. Jag river pÄ det tjockaste, sÄ det borde smaka lika i som i skolan. Men nej, i skolan Àr morötterna goda. Hemma Àr de inte. Han lider inte av viktnedgÄng, som tur, men nÄt mÄste göras.
Ska nu först testa ett belöningssÀtt sÄ fÄr vi se sen.....
Jag vet att det finns andra i vÀrlden som matvÀgrar. Kollade ett tv-program för inte sÄ lÀnge sen om en 13-Ärig flicka som bara Ät choklad. NÀr andra i familjen Ät vanlig mat, sÄ tog man en chokladplatta och delade den i smÄ bitar och lag det pÄ fatet Ät henne. Det var hennes middag och lunch, mellanmÄl och morgonmÄl. Ibland smÀlte man chokladen och blandade det i risflingor....i slutet av programmet hade man med hjÀlp av nÄn slags matpsykolog fÄtt henne att smaka nÄgra bitar rostat bröd.
Ska lÀsa vidare nu pÄ nÀtet sÄ kanske jag blir proffs pÄ hur jag ska fÄ honom att Àndra sina tankar om mat...
