12.9.21

Klippan...

....hĂ€r, har jag inte varit sen jag gick i söndagsskolan, pĂ„ Klippan. 

Och vet ni, pÄ Alpha kÀnde jag och Àlsklingen det, och hÀr kÀnner jag det. Det gÄr inte att beskriva i ord, kÀnslan, nÀr man fÄr vara tillsammans med andra hÀr, som vill samma sak. Lyssna, diskutera, och dessutom fÄr man nya vÀnner.

Och det Àr inte bara en "vanlig" vÀnskap man skapar med andra. Det kan inte heller förklaras, men vÀnner man fÄr pÄ dessa tillfÀllen Àr varmare och mer kÀrleksfylld Àn vÀnskap man hittar utanför.

Jag vet inte hur jag ska förklara det. Men hÀr lever man i en bubbla, som Àr sÄ trygg och kÀrleksfull. Att fara till kyrka, bönehus, Àr betydelsefullt, men tillfÀllen som dessa, ger sÄ mycket. Och det kan jag inte heller förklara. Men alla borde prova pÄ. Ge det en chans. Och om int det passar dig, sÄ gör du det int fler gÄnger. Men hit önskar jag komma Äter, pÄ Kvinnoweekend.

Samtidigt pĂ„gick en stick-kurs, alltsĂ„ bĂ„de vi och de, deltog i samma lĂ€ger, men stickarna satt och stickade. Jag ska nog oxĂ„ börja sticka! Jag inspireras av att se allt det fina som damerna stickade. Jag har int kommit igĂ„ng bara😊

Stranden pĂ„ Klippan, hit sprang vi ut lördagkvĂ€ll i total mörker. Och de tre dristiga damerna i min bekantskap, tog sig ett dopp och sen in i bastun.  

Kyrkan med utsikten

Att vakna till dethĂ€r Ă€r obeskrivligt fint. 

Inspiration  till bibellĂ€sning

Klippans matsal

Stugorna


Matsalen


Fin dukning till middagarna



LördagkvÀllens dukning dÀr vi blev bjudna pÄ Indiskt.



Nu ska vi Ă€nnu pĂ„ en förelĂ€sning om halvtimme och sen efter lunch Ă„ker vi hem. 

Hemma, har mÀnnen haft det bra med vandring och middagar....




Även dottern var ut i skogen med hunden