Troligtvis spydde jag opp medicinerna eftersom värken inte avtog. Tror min kropp tyckte jag fått för mycket medicin. Men en timme senare fick jag igen en starkare medicin eftersom värken inte avtog.
Då äntligen släpptes värken och jag kunde sova ett par timmar. Min urin är så mörk att det är förbluffande. Riktigt kopparfärgad. Nu har jag just duschat. Och jag kommer att få fler mediciner innan ingreppet som sker vid tolvtiden idag. Blodproven har blivit sämre.
Jag kommer att vara vaken, men säkert påverkad eftersom jag inte kommer att kunna känna av smärta eller slangen säger sjuksköterskan. Men jag kan reglera styrkan med en knapp.
Om allt går bra, slipper jag till och med hem idag.
Lite före tolv hämtade sjuksköterskan mig och skuffade sängen till röntgen-avdelningen. Där fick jag lägga mig på en smalt operationsbord och det lades EKG, blodtrycksmätare, syremask, och eftersom jag skulle ligga på sidan en skön kudde vid mina knän och även armstöd för armen. Så jag låg verkligen bekvämt. Jag fick även en dosa med en knapp på som jag skulle trycka på när jag behövde mer medicin.
En sköterska, sprayade något starkt i halsen som jag skulle svälja och det bedövade. När slangen fördes in var det nog tre gånger minst som jag kväljde ljudligt. Men sen gick det bra.
Jag tror jag tryckte på knappen kanske fyra gånger, jag var lite dåsig. Men ingreppet gick så snabbt. Det kändes som några sekunder och sedan var det över.
Sen blev jag skuffad tillbaks till rummet och nu ligger jag här med dropp. Men jag får inte åka hem idag ännu utan imorgon. Det kan komma värk efteråt. Men man vill kolla blodprov med mera innan jag åker hem.
Det värsta just nu efteråt är att jag mår illa.
