Troligtvis spydde jag opp medicinerna eftersom vÀrken inte avtog. Tror min kropp tyckte jag fÄtt för mycket medicin. Men en timme senare fick jag igen en starkare medicin eftersom vÀrken inte avtog.
DÄ Àntligen slÀpptes vÀrken och jag kunde sova ett par timmar. Min urin Àr sÄ mörk att det Àr förbluffande. Riktigt kopparfÀrgad. Nu har jag just duschat. Och jag kommer att fÄ fler mediciner innan ingreppet som sker vid tolvtiden idag. Blodproven har blivit sÀmre.
Jag kommer att vara vaken, men sÀkert pÄverkad eftersom jag inte kommer att kunna kÀnna av smÀrta eller slangen sÀger sjuksköterskan. Men jag kan reglera styrkan med en knapp.
Om allt gÄr bra, slipper jag till och med hem idag.
Lite före tolv hÀmtade sjuksköterskan mig och skuffade sÀngen till röntgen-avdelningen. DÀr fick jag lÀgga mig pÄ en smalt operationsbord och det lades EKG, blodtrycksmÀtare, syremask, och eftersom jag skulle ligga pÄ sidan en skön kudde vid mina knÀn och Àven armstöd för armen. SÄ jag lÄg verkligen bekvÀmt. Jag fick Àven en dosa med en knapp pÄ som jag skulle trycka pÄ nÀr jag behövde mer medicin.
En sköterska, sprayade nÄgot starkt i halsen som jag skulle svÀlja och det bedövade. NÀr slangen fördes in var det nog tre gÄnger minst som jag kvÀljde ljudligt. Men sen gick det bra.
Jag tror jag tryckte pÄ knappen kanske fyra gÄnger, jag var lite dÄsig. Men ingreppet gick sÄ snabbt. Det kÀndes som nÄgra sekunder och sedan var det över.
Sen blev jag skuffad tillbaks till rummet och nu ligger jag hÀr med dropp. Men jag fÄr inte Äka hem idag Ànnu utan imorgon. Det kan komma vÀrk efterÄt. Men man vill kolla blodprov med mera innan jag Äker hem.
Det vÀrsta just nu efterÄt Àr att jag mÄr illa.
