22.2.22

Antarktis

Ska man vara rĂ€dd eller inte? Kriget? Men som jag tĂ€nkt tidigare....vad kan man? NĂ€r en gubbe som Ă€r full av begĂ€r eller vad det nu Ă€r, gör att han bryr sig skit i mĂ€nskorna. 
Vi kan ingenting! Vi kan ingenting!



DÀrför Àr det en sÄ farlig vÀrld. NÀr det finns en man, som har getts sÄ stor makt, att nÀr han vill, sÄ kan han göra elÀndig skada.
Jag kommer aldrig att förstĂ„! 



Lycka Àr att fÄ fara till jobbet, ha mat pÄ bordet och fÄ mÄ bra tillsammans med vÄra nÀra. NÄt annat behöver vi vanliga mÀnskor inte ha. Det rÀcker. Vi behöver inte ha makt och pengar....

....det Àr synd om dem som inte fÄr nog av sÄnt, för de kommer aldrig att vara nöjda med sig sjÀlva och de kommer aldrig att kÀnna att de har tillrÀckligt, Àven om de har mer Àn man kan ens tÀnka. Vilket gör dem opÄlitliga och farliga.

SĂ„ min jobbdag gick bra. Idag var jag flera gĂ„nger till en container. Det Ă€r en s.k frys container. SĂ„ dĂ€r har vi Prepreg mattrullar med mera. SĂ„nt som man laminerar med. 
Det Ă€r alltid kallare i dessa containrar Ă€n pĂ„ utsidan. 

Idag var det -11 pÄ utsidan, men trots det, Àr det kallare i containern och man fryser alltid dÀr. Det kÀnns som att öppna dörrarna till nÄt uthus i Alaska nÀr man öppnar dörrarna dit, för de Àr alltid sÄ igenfrusna. Idag kÀmpade jag upp dörren med en kofot.


SÄ jag som annars Àr frusen, kan tycka att det Àr skönt att slÄ Äter dörrarna till containern och dÄ kÀnns -11 nÀstan varmt pÄ utsidan.