7.5.20

IllamÄende

Imorse nÀr jag vaknade mÄdde jag verkligen dÄligt! Jag vaknade Àven vid tvÄ pÄ natten, men dÄ visste jag inte av nÄgot annat Àn fullmÄnen.

Jag tÀnkte, nog gÄr det över bara jag Àter frukost. Kokade kaffe och rostade Reissumies till oss. Satte mig ner för att Àta, men det sa stopp! Jag började bara mÄ dÄligare.

Jag skippade frukosten och lade mig ner. En stund senare, spydde jag. Började mĂ„ lite bĂ€ttre. Var uppe runt tolv för att se hur det kĂ€ndes, men jag mĂ„dde fortfarande dĂ„ligt. Lade mig ner igen. Resten av dagen har jag halvsovit. Åt lite just, mĂ„r inte sĂ„ dĂ„ligt just nu, men Ă€r sĂ„ trött och ögonen kĂ€nns svullna. Jag har som jag oftast fĂ„r nĂ€r jag spytt, blodsprĂ€ngda kĂ€rl i mitt ansikte.

Jag har ingen förklaring till varför jag spydde, men som jag, Àtit de senaste dagarna, kanske kroppen sa ifrÄn....

...det Àr andra gÄngen pÄ bara nÄgra mÄnader som jag ser rök och brand frÄn vÄr franska balkong. Förra gÄngen var det storbrand pÄ gamla avfallsplatsen. Och idag brann det nÀstan i vÄr bakgÄrd. Det sÄg ganska vÄldsamt ut nÀr det högsta trÀdet slungades av eld. PÄ avstÄnd hörde vi brandbilarna.


SÄ vi for pÄ en liten körtur ifall branden skulle ha tagit i ordentligt. Lyckligtvis behövde jag ju inte köra. Det tar pojkarna hand om.