30.6.13

TerjÀrv och Malin

Pustar ut....efter den lĂ„nga promenaden. Jag lyckas alltid komma mig ivĂ€g sĂ„ lĂ„ngt bort hemifrĂ„n att jag Ă„ngrar mig de sista kilometrarna och vill bara hem. Men dagen har gĂ„tt utan större anstrĂ€ngningar sĂ„ jag behövde komma mig ut. Har knappt lyft ett finger idag. JĂ„, förstĂ„s till fjĂ€rrkontrollen och öppnat kylskĂ„psdörren. 


IgĂ„r cyklade tonĂ„ringarna och jag till stan. Vi Ă„t panini pĂ„ Halpa-halli. Passar inte min mage. Det Ă€r för mycket geggamojja i dem. Men magen blev bĂ€ttre och pĂ„ kvĂ€llen körde jag till vackraste stĂ€llet i Finland! TerjĂ€rv! 

Varför det Ă€r sĂ„ vackert just dĂ€r. Det Ă€r som att Ă„ka med en tidsmaskin till tiden nĂ€r man var bara barnet. Man kommer till landet. Naturen Ă€r Ă€kta och inte konstgjord. 

NĂ€r jag var liten dĂ„ odlade vi vĂ„r egen potatis och det var inte nĂ„t litet land vi hade. Det skulle rĂ€cka till 12 personer om man rĂ€knar farmor ocf farfar med och hela Ă„ret skulle det rĂ€cka till. Man skulle rada ut sĂ„-potatisen med lika lĂ„ngt mellanrum. Och göda. Kommer ihĂ„g att lukten av höns-bajs, Ă€ven om det var inbakad i kapslar, var stark och gillades inte. Men Ă€ndĂ„ gick vi lydigt och kastade ut dem i landet. Det mĂ„ste ju ha varit jĂ€ttetungt att dra fĂ„rorna. Pappa drog det tyngsta lasset men fick hjĂ€lp av mamma och mina bröder. 
 

Farfar hade fÄr oxÄ. Och jag minns att vi hö-bÀrgade. SÄ att fÄren skulle fÄ Àta det. Det var de vuxna som gick med lian och slog av höet och vi slÀngde höet pÄ kÀrran sÄ gott vi kunde. Och det bÀsta med allt var, nÀr vi blev uppslÀngda pÄ traktor-kÀrran full med hö. Och medan höet transporterades till ladan satt vi dÀr pÄ kÀrran. Det mÄste ha varit roligt och hÀrligt för jag minns det med sÄn vÀrme!


SĂ„, ja. SĂ„n kĂ€nsla fĂ„r jag nĂ€r jag kommer till TerjĂ€rv. Jag var och hĂ€lsade pĂ„ Ă€lskade söta rara Malin. Som jag jobbade med i Baltic köket. Hon bor i paradiset i TerjĂ€rv! ÄppeltrĂ€d, körsbĂ€rstrĂ€d, jordgubbar, rabarber, röda och svarta vinbĂ€r mm mm. och det som gör dem sĂ„ speciella, Ă€r att man ser hur mycket mer frodiga de Ă€r dĂ€r. 
Malin grillade biffar, och hon bjöd pÄ egna jordgubbar med grÀdde och vi pratade om livet. Malin Àr sÄ gosig! Den bÀsta vÀn man kan ha!