14.1.22

Madness

JĂ€drans, dessa envisa gamla gubbar, som sitter dĂ€r och bestĂ€mmer över vĂ€rlden. Nato, hit och dit och Ukraina med mera, med mera. Vem lever i en sĂ„ förbaskat förĂ„ldrad vĂ€rld att man orkar eller ens diskuterar vart man ska höra eller till vilket land? Det Ă€r jĂ€kla barnsligt och onödigt. 

Som om det inte finns annat att fundera över. Ta nu all dendĂ€r makten ni gubbar har och gör nĂ„got gott istĂ€llet!! För mĂ€nskorna pĂ„ jorden. Det finns tillrĂ€ckligt mycket ondska Ă€ndĂ„, sĂ„ sluta fundera pĂ„ vart ett land ska höra. 

Det, vi som vanliga mĂ€nskor pĂ„ jorden vill, Ă€r att hungriga ska fĂ„ mat, att folk som lever i misĂ€r ska fĂ„ hjĂ€lp, ett hem att bo i, ett jobb att gĂ„ till och fred!! SĂ„ jag fattar inte poĂ€ngen, med all den skit man diskuterar. Kan ni bara komma ner? Med bĂ„da fötterna pĂ„ jorden! Och lĂ„ta oss leva i fred. 

Vi har det bra i vÄrt land. Hur tror ni vi sko klara av att hamna i ett krig? Inte alls! Vi Àr inte hÄrda! Vi Àr svaga! FÄr allt serverat pÄ ett fat Ät oss. Det enda vi bryr oss om Àr utseendet och karriÀr. Förr i vÀrlden fick man kÀmpa varje dag för att hitta mat.....sÄ i ett krig, skulle vi helt enkelt bli galna. För vi sko int klara det.

Oj, dÀr flög nog mina tankar ivÀg igen. Men jag lÀste just nyheterna och reagerade. Jag Àr rÀdd dessa gamla gubbar i kostymer. DÀrför skenade jag ivÀg lite i panik.