14.3.20

Lördagstankar

Jag har riktigt svÄrt att förstÄ och det kÀnns bÄde konstigt och obehagligt med detta Coronavirus. Det Àr ju trots allt första gÄngen under mina 44 Är som nÄgot har pÄverkat hela jordens befolkning pÄ detta sÀtt.

STATISTIK - CORONAVIRUS

Tjernobyl var ju Àven en dramatisk hÀndelse, men jag var bara 11 Är den gÄngen och fattade inte hur dramatiskt det var. Den hÀndelse jag minns mest var nÀr min pappa blev arg pÄ oss, eftersom han blev rÀdd, nÀr vi var ut i regnet och lÄtsades dricka regnet som kom över oss. DÄ förstod vi ju att det var en farlig sak. Men inte hur stor!

En annan sak som satt dramatiska spÄr Àr ju hÀndelsen i New York och tsunamin i Thailand. Sen finns det alltid dessa dramatiska saker som hungersnöd, flyktingströmmar frÄn krigsdrabbade lÀnder, krig och elÀnde...


Det Àr ju bara att inse! Att allt elÀnde som hÀnder, Àr skapat av mÀnskan! SÄ vi kan inte gÄ och skylla pÄ nÄgon annan!
Och mÀnskan blir bitter och inÄtvÀnd, nÀr man ser hur allt det onda mÄste vara överallt.

Det enda mÀnskan vill Àr ju ÀndÄ att vara glad och lycklig, men eftersom allt ont i vÀrlden styr oss och formar oss, blir vi bittra och elaka....