No snow in Helsinki

Halvnio på fredagmorgon steg vi på tåget mot Helsingfors.

Framme i Helsingfors vid halvett. Till lunch blev det hamburgare från snabbmatsrestaurang. Men det är nog det värsta man kan lägga i munnen och äta. 

Efter det gick vi till hotellet Scandic Hub. Checkade in och sen gick klockan fort. Vi hann in en sväng till nån butik innan vi mötte pojkarna på tågstationen. Minstingen såg frusen ut. Oj!! vad han frös!! Och vem skulle inte det, med en t-skjorta, en skjorta och tunn jacka som han är tvungen att ha på sig när han kommer på loma. Jackan är som en tunn sommarjacka. Det är ju horribelt.

Inte nog med att han frös, var han sjuk igen. Han blev sjuk för en månad sedan och har varit sjuk sedan dess. Mitt hjärta brast av att se hur uselt han mådde. Han fick iallafall komma hem från mili och vila. Vi for direkt och äta italienskt med pasta på Vaelsa. Och efter det åkte vi alla åt varsitt håll. Mamma och jag till hotellet, sönerna och dottern till Esbo var ena sonen bor och lillebror till Tölö. Man kommer enkelt med Metron till Esbo. Mamma och jag for en sväng i bastun.

Lördagsmorgon så vaknade mamma och jag vid sju. Vi klädde på oss och gick ner till hotellets morgonmål som var helt bra! Efter det for vi på stan. Tills de andra vaknade och mamma och jag tog Metron till Esbo. Och sen hoppade vi på buss från Iso Omena, och några minuter senare, hoppade vi av bussen, var sonen bor.

Där satt vi en god stund. Militärsonen satt och var halvt förlamad av flunssa. Han orkade inte ens tala. Det sved i mig att se hur dåligt han mådde, hur trött han var. Så han ville lämna och vila medan vi åkte en sväng till Iso Omena. Senare åt vi risotto och räkor där på Deliberi. Och hämtade mat hem till sonen och sa godnatt. Sen åkte mamma, jag och lillebror tillbaks, in till Kampen. Lillebror for hem och vi for i bastun igen på hotellet. Sen började vi se på Hunger games.

Söndagsmorgonen började vid nio med morgonmål. Sen packade vi våra väskor och vilade. Efter tolv år tog vi spårvagn 10 till lillebror i Tölö och spenderade sista timmarna där. Även mina barn kom från Esbo. Snaggade håret på militärsonen som hade 38,5 graders feber. Sen på åkte vi alla hem. Mamma, dottern och jag tog halvfem tåget hem. Sonen tog tåget tillbaka till militären, sonen till Esbo 

På måndagen fick sonen äntligen antibiotika. Bihåleinflammation. Så nu ber och hoppas jag på att han ska få bli frisk. Dethär är inte lätt för honom.

Jag ber ofta för alla mina barn. Jag ber att Gud är med dem och tar hand om dem.