TorsdagskvÀll och Finn parkerar sin rumpa i mitt face för att jag ska klia hans pÀls....
...han Àr en vilding, nÀr han lÀgger det humöret pÄ, och en vÀldigt klumpig sÄdan. Och dÀrför förstÄr han inte hur ont det gör nÀr han kommer med fart, eller hoppar upp i leken. Mina ben Àr blÄ och mina armar fÄr sina rispor hÀr och dÀr. Hoppas han snart lugnar ner sig....Inte Àr det lÀtt med en hund.
