2016

Julen har gått och nytt år är här. Jag tycker ju förstås att det gått för fort.
Redan i måndags var jag tillbaka på jobbet. Tisdag slutade jag tidigare eftersom jag hade en besiktning av mig själv hos hälsovårdaren.

Jag fyllde 40 år för några dar sen, så då tycker någon att man ska på granskning.
Allt ser bra ut, alla värden är superbra, men nästan på dagen jag fyllde år, (det sägs att krämpor börjar när man fyller 40) så hittade jag en liten bula i min nacke. Så nästa vecka ska en läkare titta på den.

Jag har bönat och bett om att vara en av dem som inte får cancer. Jag vill springa varje gång jag hör ordet,  och nu genast börjar man ju undra vad man har för bula i nacken. 
Men håller mig lugn tillsvidare.

Nytt år. Jag ska fortsätta mitt liv med att försöka bli en bättre mänska. Det blir bara viktigare för mig att inte tala illa om andra. Så det första är att undvika djupare konversation med folk jag inte litar på. Mer för mitt eget bästa.

Annat.
Lära mig att inte dra en negativ slutsats om saker när jag inte har all fakta.

Ber för en bättre jord där vi verkligen försöker tänka mer på miljön. Globala uppvärmningen är skrämmande. Det är inte bara bullshit-prat,  nåt som du inte behöver bry dig om. Du är precis lika skyldig som jag att ändra attityd. Det kan vara att använda mycket mindre vatten när du duschar eller skippa bilen när du kan gå. Varje dag kan vi tänka på hur vi gör det bättre för miljön.

Sen vill jag ha fred på jorden. Det tror jag inte kommer att ske någonsin, men man kan bara önska att det kan bli lite bättre.

Jag önskar också att folk som kör bil skulle kunna vara lite mer tålmodiga i trafiken. Här i vår stad kör folk som huliganer. Det finns ingen som helst vänlighet där utan man blir till en värsting och man tror man äger världen och har rätt att göra hur man vill.

Jag önskar er alla ett gott nytt och ödmjukt år.

Här är en länk till ett av de mest visade inläggen under 2015.

http://cias-75.blogspot.fi/2015/08/duktiga-dotter.html?m=1

Julafton

Julskinka på väg in i ugn...

Morotslåda likaså...

Och en liten kålrotslåda...

Min favorit dadelkaka

Soft oatmeal cookies, denna gång lite egen mix med peanutbutter. Älsklingen som fixade.

Hemlagad senap likaså...

Russinkakor...

Dottern som bakat kakor med chokladbitar i....

Goda äpplen...

God Jul

Julafton kommer nu...

Måndagen slipade vi då utsidan av 130:an. Det gick hastigt i början. Det såg ut som om vi skulle få det klart redan samma dag. Men desto mer vi slipade, desto tyngre gick det. Det värkte i armbågar och brände i muskler. Ett par blåsar på händerna och stora blåmärken på båda benen när jag stått och gnuggat tillräckligt länge mot saxliftens järnräcke.

Men skit samma. Jag verkar ju vara frisk! Har ju varit på blodprov till laboratoriet nu när jag snart fyller 40 år, oj, jag blir nästan rädd av att se den höga siffran.

Ja, hursomhelst så var alla testen superbra. Kolesterol, sockervärde, levervärde och allt annat vad det nu fanns med var bra. 

Vi fick klart slipandet vid tio-tiden igår tisdag och då fick vi åka hem. Men jag kom hem ungefär sju på kvällen ändå. Julklappar blev handlade...

Har bakat dadelkaka, russinkakor, havrekakor. Idag har jag handlat till julmiddagen och har tänkt göra morots och kålrotslåda själv och även julsenap.

Imorgon på morgonkvisten ska vi oxå klä granen. Det har vi inte hunnit med än....

Ha en god jul allesammans. Mycket kärlek!

Julen knackar på...

Lördagmorgon hade pojkarna julfest mellan 9 och 10. Jag tänkte att det nog blir en snabb julfest med tal och sen far vi hem. Men skolan bjöd minsann på en riktigt mäktig julfesttimme med härlig sång från Lucia och sedan elever. Flera av dem hade en röst de kunde komma långt med. Gymnastik av proffsiga gymnaster fanns med i programmet oxå.

Glömde bort i all min beundran att ta foton. 

Efter julfesten styrde vi kosan till Kokkola. Det är så längesen jag varit dit och shoppat! Måste nog ta mig dit nån dag och bara njuta mig igenom alla klädställen. 

Vi var nu istället på julklappasjakt så vi fick med oss hem de julklappar vi tittat på.

Fredagkväll hade vi pizzakväll med min familj, hos min bror och hans fru. 

Vi delade även ut julklappar till varann. Vi gjorde en sån grej att vi delade ut namnlappar tidigare i år och sen köpte vi en present till den person vars namn stod på lappen.

Mamma hade fått mitt namn så hon gav mig ett våffeljärn. Ja, vi öppnade julklapparna där. 

Så denna söndagmorgon har vi ätit våfflor till frukost. De blev jättegoda och vi åt dem som vanligt med lönnsirap, som jag föredrar mycket mer än grädde och sylt.

Måndag och tisdag på jobbet blir annorlunda. Dammig och eländig blir man, men ändå ser jag framemot det. Kanske armar som värker om man spänner sig för mycket. Vi ska nämligen en hel drös av oss slipa utsidan på 130:an. Arbetsledaren har satt in minst 30 stycken som ska stå med långbrä och slipa. 3 stycken på varje långbrä. Det som är speciellt är att det kommer med oss och slipar både arbetsledare och projektledare och andra från kontoret. Det kommer att vaa en riktigt god och ljuvligt julig stämning mitt i det hela har jag en känsla av.

Mitt gnäll om att jag vill ha ledigt måndag och tisdag har svängt. Nu känns det bara som en rolig grej att vaa på jobbet.

Dessutom får vi köra saxlift medan vi slipar runt båten, och de två jag ska jobba med är två unga tjejer, så jag tror det blir ganska mycket skämtande och fnittriga skratt medan vi slipar.

Julen fortsätter...

...sin framfart. 

Jag brukar sällan misslyckas när jag bakar, och igår försökte jag få något uträttat i juletid. Bakade minttoppar och russinkaka. Russinkakan blev fiasko. Inte att bjuda till gäster när halva kakan blev kvar i formen. Skämtsamt undrade jobbarkompisarna om jag hade glömt att vaxa kakformen. 

Säkert har alla andra klart julpyntandet, julklapparna, julgranen och allt det som hör julen till. Jag har ju knappt hunnit göra något åt det. Men man måste väl bara acceptera att det är så det blir, när man bygger hus och jobbar fullt. Om man älskar julen känns det jätte-taskigt när man inte hinner känna att det är jul.

Resor

Min bror har varit på arbetsresa till Korea. Han postade några flygfoton så det gjorde att jag tittade igenom mina foton. 

Här kommer några av mina upp-i-luften foton.

Lucia

Mina julkänslor har fått sig en liten törn igen. Jag börjar inser att det inte finns rum eller tid för någon jul. Idag tände vi tredje ljuset i advent. Det gör mig nästan ledsen. Det känns ju som igår när folk talade om hur tidigt affärer börjar julpynta. För mig känns det bra att det börjas i tid. Det går ju så fort ändå. 

Eget foto från Macy's

Christmas in New York

De första julklapparna har jag iallafall köpt.

Jag köper aldrig överdrivet med julklappar, det blir mest småsaker och nu är barnen så stora att leksakernas tid är förbi. Det blir mera av de mjuka paketen.

Nästa helg ser jag framemot. Den helgen går i julens tecken. Skoljulfest på lördag och pizzakväll i julens tecken på fredag.