26.8.10


Idag har jag inte alls varit på toppenhumör. Pms är väl största orsaken, så allt man ser och allt man hör, gör allting verkligt taskigt! Man har dåligt humör och är lite trött. Och så dumpar det ner nån till besvikelse till på köpet, då blir man ju lika stel som en robot. Man känner sig som världens mest misslyckade, och inte ser man nåt gott hos andra heller. Mungiporna hänger till knäna och man liknar mer en robot. Tur är det ju att såna dagar inte kommer så ofta, men när det händer, blah! Just såna här gånger, det är då man drömmer sig bort nånstans, låååångt boooort! En öde ö skulle sitta perfekt! Då skulle man slippa många besvikelser. Men då skulle man förstås istället svälta ihjäl:/
Morgondagen blir nog bättre, då får jag gäster. Och då ska vi blogga!!:)