10.6.18

Pancakes

Började dagen med att spackla. Sen for jag hem och stekte pancakes. Väckte pojkarna och vi åt morgonmål....älsklingen sitter i ett flyg nånstans....

...han har just startat från London  och är på väg till Helsingfors. Efter midnatt kommer han hem❤😊

Jag har inte varit aktiv denna helg. Jag måste nog cykla till jobbet nu för att få frisk luft och motion.

9.6.18

What will become of this day??

What!! Jag sov till nästan halvelva idag!! Och nu har jag inte gjort något ännu idag. Bara legat i sängen och läst....nu måste jag stiga upp och göra nåt. Kan int tro att jag missade min annars tidiga lördagmorgon och Bodypump!!

Resten av dagen har jag bara gjort lite hushållsjobb. Till lunch/middag blev det bacon med sallad.
Inte det bacon ni tänker på. Dethär är som grillbacon, tjockare och nog minst lika ohälsosamt som bacon, men jag älskar det som dessa grisbitar är kryddade med!!

Snart ska vi fara till Prisma. Killarna behöver nya skor och 16-åringen ska övernatta vid en villa så han behöver något till det oxå. Jag har ångest över denna dag. Har inte presterat något!

Skorna fixades och jag körde till byn med tonåringen. Nu steker jag kyckling till minstingen och jag.
Och tittar på en gammal film från TV5....19-åringen är ute nånstans. Sen han fick körkort är han aldrig hemma.

8.6.18

Home to stay...

Fredagen har varit trevlig och jag  har fått skratta hjärtligt åt alla skämt. Jag gillar fredagar! Alla är glada och skämtar när man vet att helgen kommer!

Ikväll ska jag köra pojkarna till en ungdomssamling. Medan de är där ska jag kanske tvätta bilen. 

Helgen går i väntandets tecken. För på söndag kommer älsklingen hem. Senast han åkte var 1 april, då hade han varit hemma i 2 veckor. Nu är det 1 månad sen jag kom hem, från USA, då jag var där hos honom.

Under 1 år har han varit borta. 
4 veckor åt gången, 2 veckor hem, 
4 veckor borta osv. Det projekt som sko pågå i 4 månader blev 1 år.

Jobbigt för honom att flyga och ändra om tidszonen på 10 timmar. Men nu lämnar han det projekt han jobbat på i San diego och kommer hem. Telefonkontakten har varit godmorgon hos ena och godnatt hos den andra. 

Man missar livet tillsammans. Jag har känt sorg när jag tänkt på att de han jobbar med får vara i hans vardag varje dag och inte jag. 

Livet är bara för kort för att ha distansrelation....jag är ofta rädd och orolig att det ska bli så en sån vana att vara utan varann att man inte behöver varann mer....eller att man sku bli som främlingar...

Jag borde ju vara van med distansrelation när han jobbat månader i Newport, Karibien, Palma, veckor i Port Adriano....men jag blir aldrig van med distansrelation.
Han har jobbat som kapten i många år. Seglat över Atlanten många gånger. Och är utbildad ingenjör och just nu, både det och projektdragare.

...han har det lättare än jag. Han tänker inte så mycket på att det är jobbigt. Själva jobbet tar upp hans tid. Han är så otroligt kunnig och smart. Jag undrar om det finns något han inte vet hur fungerar.
Jag tror att med all den kunskap han har, så måste man få använda den.
Han gillar att läsa och lära sig nya saker. Jag förstår inte hur mycket visdom en mänska kan ha. Han är så smart! Och om man inte får använda den kunskap man besitter går man sönder inombords. 

Han tar situationen som den är och gör det bästa av det. Alla behöver få ekonomin att rulla. Han är bra på att pigga upp mina sorgsna tankar med sin mjuka söta röst. Men visst har det varit tufft för honom oxå när jag bara varit deppig. Inte orkar han alltid vara glad då heller.

Jag får frågan var och varannan dag på jobbet. Är Jim hemma nå? Och för det mesta suckar jag och säger nej. Men jag hoppas det ändrar nu.







7.6.18

Sommaren som tog paus!

Det blev pizza till middag...

Mitt humör har varit lika som igår. Men på eftermiddagen började det släppa. Så hoppas det svänger nu....

Ikväll blir det ingen träning. Det pågår nåt Nice run....får hitta på något eget.

Sommaren tog paus. Det har varit kallt denna vecka och blåsigt....drömmer mig tillbaka till den friska luften och det varma fuktiga klimatet i Maui och värmen i San diego.








6.6.18

Pms is killing me!!

Denhär dagen har jag inte varit till någons eller någots nytta. Inte för att jag så ofta är det heller om jag får vara ärlig, men idag har varit en tuff dag när det kommer till mitt sinne. Jag ville ge upp och fara hem under täcket. Kan man få sjukledigt för att man är arg inombords?

Jag kände mig i vägen och otillräcklig och kämpade med tanken att jag är till ingen nytta där på jobbet och då gör jag mig liten och gömmer mig i en vrå.

Och tankar kommer vad jag vill egentligen göra av mitt liv. Vill jag jobba med skruvar, verktyg, båtdelar...eller borde jag ha nåt jobb där jag känner att jag gör något bra för någon...suck vad tungt det är när man får dessa dagar när allt känns botten och man inte vill se ljuset och inte vill ens försöka utan bara vara i son egen arga bittra värld....





5.6.18

Don't trust too much...

Jag har just kommit ur duschen efter att varit på Bodypump. På något sätt känner jag att detta program 106 inte ger lika mycket som det tidigare, fast visst det är tungt ändå. Men jag är inte lika slut efteråt! Kanske jag borde utmana mig lite mera....


Dagen har väl varit okej. Just nu tittar jag igenom olika citat. Kanske man skulle ha jobbat som writer eller poet. Tänk om man sko få betalt för att dikta och skriva. Det sko vara kul!









Utanför huset hittade jag idag liljekonvaljer som redan håller på och blommar ut och dessa andra blommor är från söndagens fest.







4.6.18

Energinivå = noll🙃

Såå trött jag är! Sov för lite förra natten, och efter en helg där jag inte vilat så mycket är resultatet lite trötthet. Huvudvärken var på kommande, men jag tror den försvann!

Ikväll ska jag inte göra nånting! Middagen blev en kycklingwok och lillebror Robbi var in på middag och kaffe. Men nu!
Nu ska ja titta på Netflix....om jag hålls vaken!