Trodde inte jag skulle hitta något, men blev väldigt intresserad av de gamla böckerna som såldes på ett stånd. Böcker som jag älskade när jag var liten. Astrid Lindgrens böcker, Wahlströms böcker såsom Kitty med mera, vilka jag sällan läste. Men jag älskade Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin av Elsa Beskow. HC. Andersens böcker....och jag kunde inte låta bli att köpa en bok iallafall. Så det blev HC. Andersens sagobok.
När jag kom hem for älsklingen och jag på en längre promenad med hundarna. Så nu är de trötta.
Igårkväll snabbtittade jag på OS invigningen. Jag bryr mig sällan i sport, men jag kan tänka mig att titta på friidrott och speciellt gymnastik där Simone Biles tävlar. Jag har precis tittat på Netflix dokumentären om henne.
Jag tittade alltid på friidrott med pappa. Och jag saknar dendär känslan. Det är något speciellt över friidrott. Så jag ska nog titta lite.
Celine Dion avslutade med en helt underbar låt.
Och tidigare under invigningen sjöngs även denna låt som var verkligen vacker. Av Juliette Armanet.
Eftersom jag spolade fram alla uppträdanden uppfattade jag inte det hemska och sorgliga som pågick där.
Man totalt nedvärderade Gud, Jesus, Hans lärjungar och alla vi som tror på Honom. Det är så ledsamt att jag inte ens vill titta på något OS alls just nu.
När hela världen ser på, hånar de den heliga nattvarden. Det känns som att det är helt oförlåtligt det de gjorde. Transvestiter, drag queens, hädar den sista måltiden som Jesus hade med lärjungarna. Det får mig att må dåligt och helt obehaglig till mods av hur kall och elak mänskan är.
Idag är en sån dag då jag blir skrämd av världens hemskheter. Nyheterna är så hemska världen över.
Kriget i Israel och Gaza. Kriget Ryssland för mot Ukraina. Ukraina har varit tvunget att attackera flygbas nära oss. Venezuelas president hotar med blodbad om han inte blir återvald. Polska myndigheter tar snart till vapen mot migranter eftersom de varit våldsamma. Samhället fostrar män som misshandlar och våldtar kvinnor. Allt detta på bara första sidan av Svenska Yle....
.... jag undrar hur länge till denhär jorden finns kvar. När mänskorna är så fyllda av hat och har blivit så omänskliga. Känner ni inte alla kristna av det? Att det verkligen går mot slutet. Vi borde vara glada inför det. Men det är svårt när man ser så många mänskor utanför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar