Tiden går fort

Äldsta sonen fyllde 27 år igår. Äldsta dotter fyller 29 år om tre månader. Följande är sonen som är 24 år och minstingen är 22 år. 

Helsingfors resa 2016

Kivitippu 2012

Om inte något annat får en att förstå hur fort tiden går, så är det att inse att barnen blir äldre. 

När jag fyllde 27 år, på 2002, hade jag redan tre barn i åldrarna 5 år, 3 år och 1 år. 

Min son som är 27 år idag har två barn, äldsta barnet som snart fyller tre år och en som fyller ett år.

När jag fyllde 29 år på 2004 hade jag fyra barn och då var de i åldrarna 7 år, 5 år. 3 år och 1 år. Min dotter som snart fyller 29 år har en schäfer och två katter. 

När min mamma var 27 år fick hon mig. Då hade hon redan fått mina två äldsta bröder. Hon var 24 år när hon fick min äldsta bror. Jag var 22 år när jag fick första. 

Jag och mina bröder 

Jag och mina bröder 

Jag och pappa 

När mamma fick min yngsta lillebror var hon 41 år. Vi är åtta syskon. När jag var 41 år, på 2016 var mina barn 19 år, 17 år, 15 år och 13 år. 

Jag var 36 år när skilsmässan hände 2011. Då var barnen 13 år, 11 år, 9 år och 7 år eftersom de ännu inte hunnit fylla år det året. 

I slutet av det året träffade jag älsklingen. Då var han 38 år. Tänk att vi var ändå så unga när vi träffades. Jag var lika gammal som min lillebror är idag och han är ung. Nåja, det är bara att inse att tiden gått fort och mycket har hänt. Det om det.

Igår var älsklingen och jag i Vasa hela dagen på kurs. Sen åt vi middag på Tom Yum Thai med sonen som studerar och bor i Vasa. Det är nog en ny favorit restaurang. Väldigt god asiatisk mat. Det var roligt att träffa sonen. Det kändes som att det var längesen vi sett honom. 

På jobbet har det gått bra. De senaste dagarna var lite mer intensiva, men det får man räkna med att det kommer bli nu när våren kommer och 121:an ska färdigställas. Nog är det ju skönt att våren kommer. Fåglarna sjunger och luften är varm.

Back to biking 🚲

Idag cyklade jag till jobbet, tillsammans med sonen. Sonen är på praktik på jobbet. Han tar det med ro på cykeln. Han stressar inte. Så det var riktigt skönt att cykla långsamt. Fåglarna sjöng vackert. Cykelvägen var fri från is. Det var noll grader. 

 

När jag steg upp på morgonen efter att ha sovit alltför lite, var jag lite på dåligt humör och tänkte att bilen skulle vara bättre. Men det finns något inombords, som gör att jag tvingar mig upp på cykeln. Och det ångrar jag inte nu 

Det jag ångrar är all mat jag proppat i mig ikväll. Ris och kyckling, både saltade och sötade nötter, glass, mera nötter. Så nu känner jag att jag knappt kan röra mig. Vet inte hur jag ska kunna ta tag i mig själv och leva hälsosammare. Jag undrar vad mitt kolesterol ligger på. 

Igen en gång laddar jag ner Kaloriräknaren Fatsecret, lite inspirerad av att jag hört andra använda sig av en liknande som heter Lifesum. Jag är mer bekant med den första. 

Just nu känns det som att jag har noll intresse eller vilja att försöka äta hälsosammare. Nästan så jag svänger bakut vid tanken på det och så äter jag ännu mer. Jag har noll disciplin. En önskan finns självklart. Mest på grund av att jag vill äta hälsosammare och må bra.

Mässkär

Idag har vi varit på isen. Vi vandrade till Mässkär. Vi startade efter högmässa och lunch, så vi kom oss inte iväg förrän närmare tre. 

Det förvånar mig alltid att avståndet till Mässkär är längre än man tror. 

Väl framme satt vi en stund och vilade och sen gick vi tillbaka. Vi iddes nu inte inta någon mat eftersom älsklingen inte kan äta annat än flytande ännu. Vi hade vår yngre hund med på isfärden, och det gick jättebra. 

 

Helgen är här

Det blir bara mer och mer känsligt i världen. Jag tror när vi människor läser nyheter och ser de maktgalna människorna, det tär på, men vi lyckas nog också stänga ute en del för annars skulle vi bli tokiga. Det är skönt att vissa dagar stänga ute allt och koncentrera sig på annat. 

Trots att jag älskar att dela med mig av min tro, känns det som att det blir tårta på tårta här, så jag tänkte att jag gör en ny kolumn, där jag delar med mig av mina tankar och sådant jag reflekterar över när det handlar om tro. Och så skriver jag dagbok som vanligt här och delar med mig av goda recept och skön musik. Så får man själv välja om man öppnar dörren till Han som knackar på i den andra kolumnen. 

Veckan har gått fort, men det är skönt med helg. På jobbet går det bra. Jag håller mig aktiv och hittar hela tiden saker att göra. Igår fredagkväll blev jag lite orolig. En sorts molande värk hade jag runt navelområdet. Jag läste att de lade något slags nät på insidan och att det kan trassla till sig om man inte tar det lugnt. Och jag får spunk, eftersom jag vet att jag inte är tillräckligt försiktig. Men jag försöker bättre. I två veckor ännu borde jag ta det lugnare.

Idag är det lördag och trots att jag känner för att baka och dela med mig av något recept, håller jag mig eftersom min man har stygn i sin mun och fortfarande bara dricker smoothies. 

Istället ska vi ta hundarna ut i solskenet och min man ska såga lite ved. Han får stretcha först så att inte ryggskott kommer tillbaka.

Tusen år

Igen ställs vi inför mer kaos på jorden. Mera krig och elände. Igårkväll lyssnade jag till podden, Sprid ordet, och då talade paret om Tusenårsriket. Det är sant som paret berättar i podden, att det pratas väldigt lite om det. Det är en av de uppenbarelse som Johannes får.

Men när man läser det, kan man inte heller veta, om det verkligen är tusen år. För Petrus säger: Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag. 

Och så finns det delade meningar om Tusenårsriket redan har hänt eller om det kommer hända. 

Uppenbarelseboken 20:1-10 B2000

[1] Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. [2] Och han grep draken, ormen från urtiden som är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år [3] och kastade ner honom i avgrunden och låste och förseglade ingången för att han inte skulle förföra folken förrän de tusen åren hade gått. Sedan skall han släppas lös för en kort tid. 

[4] Och jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år. 

[5] De andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. [6] Salig och helig den som får vara med i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de skall bli Guds och Kristi präster och vara kungar med honom i tusen år.

[7] Och när de tusen åren har gått skall Satan släppas lös ur sitt fängelse. [8] Och han skall gå ut och förföra folken i jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som havets sand. [9] Och de drog upp till den höga slätten på jorden och omringade de heligas läger och den älskade staden. Och eld föll från himlen och förtärde dem. [10] Och djävulen som förförde dem kastades i samma sjö av eld och svavel som odjuret och den falske profeten, och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet.

Vad lär jag mig av detta?

Nå idag har vi fixat det som var "fel".  Vad lär jag mig av detta. Jo, denna text nedanför. Det är dagens text från Hallow. Nästa gång jag tycker någon behandlar mig respektlöst eller illa, hoppas jag att texten kommer framför mig innan jag blir arg. 

Matteusevangeliet 5:38-48 B2000

[38] Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. [39] Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. [40] Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. [41] Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom. [42] Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig. [43] Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. [44] Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; [45] då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. [46] Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? [47] Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant? [48] Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig.

Hunt for the Wilderpeople

Torsdagkväll

Bästa filmen jag sett på länge. Den känns konstig och knasig de första minuterna, men vartefter blir den bara bättre. Den är söt, komisk, känslosam och spännande. 

Fredag 

Jag har tyckt att jag har varit en snällare människa den senaste tiden. Tänkt att kanske hormonerna och sömnen gjort mig lugnare och mer tålmodig. Och det tror jag också stämmer. Och att försöka likna Jesus.

Men min stolthet fick just sig en törn. Under ytan pyr som alltid den där glöden som kommer fram när jag känner att någon behandlar mig fel. Och jag har svårt att komma över sådant.

Idag var det en äldre tant, vi är inte direkt goda vänner, men en äldre tant som jag hjälper ibland och ringer till om jag undrar hur det går för henne. Så när jag körde hemåt ville jag ringa. Tanten, hon påpekar alltid genast om något är fel och hon inte gillar det. Idag var det en sak hon ville få fixad. Jag hade en bra ursäkt på grund av olika saker. Men tanten fortsatte ändå påpeka på saken.

Så mitt inre kokade upp, och nu har jag låtit frustrationen sätta sina klor i mig

Min frustration kommer att gå över. Det vet jag. Men jag har svårt att släppa ilskan och frustrationen när den väl sätter in. 

Det är fastetiden och jag vill fasta från olika saker som förstör ens själ. Jag vill följa den ödmjuka väg som Jesus gick.