Läser på nyheterna att den fallit av ett cargo-fartyg, som transporterat båten i Medelhavet. Ingen vet riktigt vad som hänt, men segelbåten på 40m har fallit av fartyget och hamnat i vattnet och man kan se på bilderna att den sjunker. Totalt hjälplöst.
Du kan läsa om det här:
my-song-cargo-fall
Jag hamnade och kolla igenom min blogg för att återuppväcka mina minnen. Det var även denhär båten som älsklingen var med och hjälpte till med propulsion-systemet med mera.
Så i December 2014 kom jag med i 130:ans projekt. I December tillverkade vi formen till den. Nyårsaftonen 2014 fick vi äntligen börja laminera. I mitt inlägg den dagen låter jag så glad och entusiastisk.
Under året 2015 har jag flera inlägg från jobbet och lamineringen av 130:an.
1 år senare strax före julhelgen 2015, samlas vi ett helt gäng tillsammans med Franks måleri och slipar utsidan av skrovet. Där körde vi med de blå saxliftarna runt skrovet. Jag minns ännu den helgen. Fast jobbet var dammigt och tungt var alla så glada och vi kände hur vi jobbade bra tillsammans. Vi blev klara i god tid, fick t-sjortor av Frank och fick fullt betalt, från jobbet fast vi hann bli klara tidigare.
I maj 2016 fanns det inte så mycket laminering kvar. Och jag beskrev det som lite bitterljuvt att den båt man jobbat på började bli klar för avfärd. Jag kommer ihåg att vi skojade att det var nästan som vårt barn. För man jobbade med blod, svett och tårar och helt klart att man blir emotionellt fäst vid ett projekt.
9.8.2016 åkte båten iväg från Baltic Yachts till varmare breddgrader.....
Foton från min tid på My song och en del av mina jobbarkompisar den tiden....
Tänker på alla de som denhär olyckan drabbat. En kapten och en besättning nånstans som förlorat sitt hem och jobb. Och på ägaren som förlorat den käraste ägodel han haft. En passion! Lyckligtvis har ju ingen skadats, men nog ska det göra ont i dem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar