At work today

På jobbet idag. Jag är på gång. Jag försöker gå in vandringsskorna på jobbet, utan att smutsa ner dem. 

1240km.

Då har vi kört över tusen kilometer. Nu är vi hemma. Imårse gick vi genom centrum av Helsingfors. Mänskan är äcklig!! Skräp och spyor varannan meter. Och precis före jag somnade spydde nån i rummet bredvid. Usch! Nu tycker jag folk ska skärpa till sig och lära sig dricka med måtta! Hur kan man som mänska egentligen vilja göra sig till sånt fylle-äckel!?? Blää! Och när Helsingfors är vår huvudstad, borde ju mänskorna behärska sig lite och ha en vilja att huvudstaden skall se bra ut. Och det är nog finländare som är de värsta suparna. Usch! Obehagligt! Äckligt! Sen att hamna bredvid ett grälande par i spårvagnen gav mig lite rysningar. Som tur var steg de av.

Man ska nog undvika centrum i huvudstaden kvällstid så gott det går. Tänk vad harmt! Jag har en känsla av att New York trots storleken är mysigare och bättre omvårdad på många sätt.

Imårse körde städpatrullen och plockade skräp och spolade gator med vatten. Jag tycker synd om denna städpatrull.

Semester i Helsingfors, nej tack! 

Tack till Jan och Seffi. Utan gps skulle vi ha hamnat i Rovaniemi...men nu kom jag ju mig bilande ända in och ut ur centrum utan större problem. 

Helsinki not in my heart

Vår dag började tidigt med frukost på ett cafe inne i Forum. Sen tog det väl oss en halvtimme att komma underfund med var på Järnvägsstationen buss nr 16 gick  till Högholmen. Men skam den som ger sig. När man aldrig förr åkt buss i stadsregionen känner man sig hopplöst lost! Vi kom fram till djurparken lyckligt utan större problem.

Het dag! Solen sken på oss. Tigern glodde på oss, den gick av och an och för första gången i mitt liv hörde jag live tigerns låga stämma ljuda. Det lät lite sorgligt, som om den grät. Den var hungrig och ja min älskling Jim, den ville äta mig! 

Andra kattdjur låg och sov nånstans så man fick inte syn på dem. 

Men vi fick ju se apor, vicentar, större fåglar, björnar, bear, not the beer hörde jag nån säga och så skrattade de.

Och nej Jim, älskling, jag åt inte renen.

Efter djurparken satte vi oss i buss igen. Otroligt hur billigt man åker med buss! De som bor i storstan behöver inte ha nån bil. Det är billigt att ta bussen och det är ju så många bussar som kör samma sträckor.

Vi kom tillbaks till Järnvägen. Och åt asiatisk mat till lunch. Jag åt havsmat där. Riktigt vad det var, vet jag inte. Men gott. Klockan hann bli tre. Vi tog reda på vilken spårvagn som åkte till Borgbacken. Jag hade velat ta metron vartsomhelst bara för att tonåringarna sko få åka med den. Men vi nöjde oss med att åka ned på de farligt branta rulltrapporna till metron. Och upp igen. Vi prickade rätt efter andra försöket och hittade spårvagnen till Borgbacken. 

Jag testade några berg och dalbanor men jag slutade när huvudet sa stop. 

Tonårstjejerna åkte hur mycket som helst. Och min dotter somnade med huvudvärk och spykänsla. Och magen tom på mat, men i den en blandning av Ben&Jerrys och smoothies. Laxsoppan lämnades orörd. 

Helsingfors, tack och adjö. Jag gillar dig inte riktigt. Men det är inte ditt fel. 

Skräpet mänskorna slänger gör stan till en soptipp, konstiga blickar från konstiga mänskor, stressade mänskor, leenden som dött, man ser droger flödar bara genom att betrakta mänskan, dammiga gator, råddig trafik, asfalt och sten överallt....ja, jag älskar nog mitt Österbotten! 

Bustour

Zoo och Borgbacken på programmet idag....

Helsinki...

På väg till Helsingfors med första stop på Halpa-Halli i Härmä. Tonåringarna vill ha färdsnacks. 

Håller tummarna för att allt ska gå bra. 

Det kan ni göra också:)

Trevlig fredag till er! 

Det går bra nu..

Haha!:D Vilka dagar vi har på jobbet.

Om min semesterande arbetsledare och ni andra semesterfirare på 108, 107 och 116 ser detta, så ska jag berätta att vi gör I.N.G.E.N.T.I.N.G på jobbet!

Vi njuter av livets goda dagar på jobbet. Inget öronbedövande ljud! 

Inga plankor eller skivor som dånar i golvet! Inga hammarslag! Ingen som slipar! Ingen övertid! 

Jussi bara sitter och ror försiktigt på dagarna på sin flotte medan Reggi, Jimmy, Mikko, Christian, Joni, Toni, Kalle, jag m.fl tittar på och njuter av sommarens heta vindar sittandes på kajen medan riggarna och besättningarna leker Tarzan och hänger i lianerna på masterna. 

Linda på köket beställer extra delikat mat varje dag eftersom det är möjligt nu när matgästerna gått ned från typ hundra till trettio. Och att ens beskriva efterrätterna som rullar in går inte! Mumsigt delikat!!

Om jag ljuger?! Va? Nej! 

Skulle jag ljuga?!!

Kanske jag tog i lite, men...

....nå....sanningen...tjaa...är väl den att...ja...

Hamrarna, slipmaskinerna, humlorna, spikpistolerna mm mm ekar precis som förr! Nån bygger skyddsräcken! Nån lyftkran piper däremellan. 

Och just nu byggs det en ny plattform av skickliga gossar.

En båt har anlänt från varmare ort som ska slipas och om-målas. 

Ett par holländare har kommit för att mäta nåt på en annan båt.

Nån jobbar övertid...

Och ja, menyn är densamma, men det är ju bra mat ändå! 

Jussi springer på som förr. Hans telefon ringer precis som förr. Jimmy laminerar nåt som jag kommer att krypa in i sen och åka med när den skickas till the delivery-adress.

Jag laminerar flera delar av nåt som har med floor-drain att göra. De andra spikar, slipar eller målar...

Och Juli-vinden är så kall att vi sitter och huttrar med kaffekoppen inomhus.

Men vi har det bra ändå! Dagarna går fort och det känns bra att ha ett jobb man trivs med. Och trevligt gäng! 

Färggranna naglar

Min dotter har konstnärligt fixat mina naglar igen. 

Hon har grafitti-naglar som ser ut såhär.