19.1.22

Tungt att andas

Jag hĂ„ller pĂ„ och tröttnar pĂ„ den kĂ€nsla jag har inombords. Tungt att andas, tryck över bröstet. Ibland darrar det till pĂ„ nĂ„t sĂ€tt inombords. Som hjĂ€rtklappning kanske. 

Är det verkligen astman? Trots medicinen jag inhalerar, eller nĂ„t med hjĂ€rtat, luftstrupen, tarmarna, magen?? Iallafall Ă€r det nĂ„t som Ă€r fel. Jag undrar ibland, om jag kanske inte lever sĂ„ lĂ€nge till....

...fel astma-medicin kanske. IgÄr och idag har jag inte ens anstrÀngt mig, men jag kÀnner av det sÄ tydligt ÀndÄ inombords, att nÄt Àr fel...

...iallafall, det har blivit varmare och jag kĂ€nner hur det har börjat pirra i mina ben. De vill ut och springa. 

Nu ska jag dra in lite astma-medicin och försöka trÀna lite.

18.1.22

Hos mamma

IkvĂ€ll har jag varit och hĂ€lsat pĂ„ mamma. Även dottern och vĂ„ra hundar kom med. SĂ„ nu ligger Finn igen helt utmattad och vilar. Olof, Ă€r nog hans bĂ€sta vĂ€n. 

Mamma bjöd pĂ„ hĂ€rlig lasagne och hallonpaj. SĂ„ jag Ă€r mĂ€tt och belĂ„ten. 

Älsklingen gjorde i förrgĂ„r pasta med malet kött. Han kan fĂ„ den enklaste matrĂ€tt att kĂ€nnas lyxig och smaka suverĂ€nt gott.


Pasta med maletkött och parmesan


Bilden efter Finns bad, nĂ€r han verkligen njöt 
av att ligga under filten. 

 

17.1.22

Drar efter andan

Idag Ă€r det jag som Ă€r utslagen. Förra natten sov jag inte en blund. MĂ„nen. 

Cyklade till jobbet, trodde jag skulle ha medvind. InsĂ„g ganska fort att vinden kom lite frĂ„n sidan. Chauffören brukar sĂ€ga, man mĂ„ste sitta sidledes pĂ„ cykelsadeln, dĂ„ gĂ„r det bra. 

Det blĂ„ste rejĂ€lt. SĂ„ de sista hundra metrarna, trodde jag nĂ€stan jag sko dö. Till sist fick jag ge mig och gĂ„ en stund, tills jag envist trampade vidare igen. Min astma eller vad det Ă€r, gillar inte dethĂ€r. Jag fĂ„r inte tillrĂ€ckligt med luft. Och det kĂ€nns i hela kroppen just dĂ„. Lite panikartad kĂ€nsla. Som att det nĂ€stan pirrar i kroppen. 

Nu Àr jag hemma, hade medvind hem, sÄ dÄ gick det bra. Men jag mÄste sluta plÄga mig sÄhÀr. Det Àr inte lÀnge till jag lever om jag fortsÀtter sÄhÀr.

Nu ligger jag under filten, det mörknar nu. Jag ska strax fara och handla mat. Jag kÀnner mig vÀldigt trött och gammal nu. Mina ögon Àr smÄ av trötthet. Tur att man fÄr leka med Snapchat dÄ.







16.1.22

Utslagen

Idag kom dottern över och hundarna sprang och lekte, sĂ„ nu Ă€r Finn granska utslagen. Dessutom har han fĂ„tt sig ett bad🛀

Annars har dagen varit bra. Vaknade till solsken, men sen kom det lite snöfall och det blÄser igen.

SöndagkvÀll, alltid lite samma trÄkiga kÀnsla, oberoende av om man trivs pÄ jobbet eller inte. MÄnga jobbar hemifrÄn, sÄ för dem finns vÀl varken sköna fredagskÀnslan eller trÄkiga söndagskÀnslan.

Ibland avundas jag de som jobbar hemifrÄn igen en gÄng, speciellt om morgonen, nÀr man stiger upp tidigt och helst vill ligga dÀr under det varma sköna tÀcket. Men sÄ kommer fredagen och dendÀr fredagskÀnslan som vi bara inte vill vara utan. Det kan ibland vara den bÀsta kÀnslan man kan ha under arbetsveckan som gÄtt. Och glöm inte heller kvÀllarna, nÀr man kommer hem frÄn jobbet. Men söndagskÀnslan....







15.1.22

While we were sleeping

IgĂ„rnatt medan vi sov, var det norrsken hĂ€r i trakten. Men mina barn fotade dessa. 




Idag har jag stÀdat lite, tvÀttat klÀder och varit ut och skidat pÄ isen. Snart ska jag fara ut och gÄ med Finn. Han Àr lite rastlös. Solen har visat sig idag. Det Àr noll grader, men ÀndÄ vackert och inte slask. Men först....lite popcorn.





14.1.22

Madness

JĂ€drans, dessa envisa gamla gubbar, som sitter dĂ€r och bestĂ€mmer över vĂ€rlden. Nato, hit och dit och Ukraina med mera, med mera. Vem lever i en sĂ„ förbaskat förĂ„ldrad vĂ€rld att man orkar eller ens diskuterar vart man ska höra eller till vilket land? Det Ă€r jĂ€kla barnsligt och onödigt. 

Som om det inte finns annat att fundera över. Ta nu all dendĂ€r makten ni gubbar har och gör nĂ„got gott istĂ€llet!! För mĂ€nskorna pĂ„ jorden. Det finns tillrĂ€ckligt mycket ondska Ă€ndĂ„, sĂ„ sluta fundera pĂ„ vart ett land ska höra. 

Det, vi som vanliga mĂ€nskor pĂ„ jorden vill, Ă€r att hungriga ska fĂ„ mat, att folk som lever i misĂ€r ska fĂ„ hjĂ€lp, ett hem att bo i, ett jobb att gĂ„ till och fred!! SĂ„ jag fattar inte poĂ€ngen, med all den skit man diskuterar. Kan ni bara komma ner? Med bĂ„da fötterna pĂ„ jorden! Och lĂ„ta oss leva i fred. 

Vi har det bra i vÄrt land. Hur tror ni vi sko klara av att hamna i ett krig? Inte alls! Vi Àr inte hÄrda! Vi Àr svaga! FÄr allt serverat pÄ ett fat Ät oss. Det enda vi bryr oss om Àr utseendet och karriÀr. Förr i vÀrlden fick man kÀmpa varje dag för att hitta mat.....sÄ i ett krig, skulle vi helt enkelt bli galna. För vi sko int klara det.

Oj, dĂ€r flög nog mina tankar ivĂ€g igen. Men jag lĂ€ste just nyheterna och reagerade. Jag Ă€r rĂ€dd dessa gamla gubbar i kostymer. DĂ€rför skenade jag ivĂ€g lite i panik. 





13.1.22

Ghost flights

Jag Ă€r nog en konstig mĂ€nska kanske. Men jag har aldrig brytt mig om politik. Jag tycker inte om politik och jag förstĂ„r mig inte pĂ„ det. SĂ„ jag Ă€r en av dem som inte bryr mig om det. Jag tycker det Ă€r enormt trĂ„kigt att fĂ„ reklam med nĂ„gons bild och en siffra pĂ„. Rösta pĂ„ mig. Jag Ă€r sĂ„ uttrĂ„kad av sĂ„nt. 

I min slĂ€kt, Ă€r det mĂ„nga som Ă€r taggade och satsar pĂ„ politiken. Det har blivit en del av dem. Jag tycker det Ă€r bra, att det finns mĂ€nskor som bryr sig om det och tycker det Ă€r intressant och viktigt. 

Men jag sÀger det inte rakt ut till folk i vardagen. Att jag inte bryr mig. Att jag Àr helt ointresserad och tycker det Àr sÄ trÄkigt att nÀstan halsen. stockar sig. För man fÄr inte vara en sÄn.

Men, nĂ€r jag lĂ€ser nyheter om hur fel det blivit. DĂ„ önskar jag, att jag kunde vara dĂ€r och sĂ€ga STOPP.  Men, dĂ„ vet jag oxĂ„, att pengar styr och det kommer inte att Ă€ndras och det Ă€r nĂ„t man inte kan kĂ€mpa emot. 


PÄ jobbet gick det bra. Jag fortsatte fotografera varor. Och lÀgga in dem i en mapp pÄ datorn. Och dÀrifrÄn lÀgger vi fotona in i det system vi anvÀnder. TÀnk vad bra!