Idag händer det

Idag tas gallstenar bort. Natten var jobbig. Jag fick en starkare medicin nattetid vid halvtvåtiden, men det hjälpte inte denna gång. Vid halvtre frågade jag efter mera. Jag visste inte om jag skulle ligga eller stå på grund av värken. Så då fick jag även Burana och Panadol. Några minuter senare spydde jag.

Troligtvis spydde jag opp medicinerna eftersom värken inte avtog. Tror min kropp tyckte jag fått för mycket medicin. Men en timme senare fick jag igen en starkare medicin eftersom värken inte avtog.

Då äntligen släpptes värken och jag kunde sova ett par timmar. Min urin är så mörk att det är förbluffande. Riktigt kopparfärgad. Nu har jag just duschat. Och jag kommer att få fler mediciner innan ingreppet som sker vid tolvtiden idag. Blodproven har blivit sämre.

Jag kommer att vara vaken, men säkert påverkad eftersom jag inte kommer att kunna känna av smärta eller slangen säger sjuksköterskan. Men jag kan reglera styrkan med en knapp. 

Om allt går bra, slipper jag till och med hem idag. 

Lite före tolv hämtade sjuksköterskan mig och skuffade sängen till röntgen-avdelningen. Där fick jag lägga mig på en smalt operationsbord och det lades EKG, blodtrycksmätare, syremask, och eftersom jag skulle ligga på sidan en skön kudde vid mina knän och även armstöd för armen. Så jag låg verkligen bekvämt. Jag fick även en dosa med en knapp på som jag skulle trycka på när jag behövde mer medicin. 

En sköterska, sprayade något starkt i halsen som jag skulle svälja och det bedövade. När slangen fördes in var det nog tre gånger minst som jag kväljde ljudligt. Men sen gick det bra.

Jag tror jag tryckte på knappen kanske fyra gånger, jag var lite dåsig. Men ingreppet gick så snabbt. Det kändes som några sekunder och sedan var det över.

Sen blev jag skuffad tillbaks till rummet och nu ligger jag här med dropp. Men jag får inte åka hem idag ännu utan imorgon. Det kan komma värk efteråt. Men man vill kolla blodprov med mera innan jag åker hem.

Det värsta just nu efteråt är att jag mår illa.

Gallblåsan

Min älskling är här och även om jag har sagt han kan åka hem, stannar han. Han sover på hotell till natten och nu imorse kom han tillbaka hit. Just nu sitter han här och jobbar. Det känns tryggt. Det är inte så roligt att vara ensam. Hundarna tar minstingen hand om. 

Imorse gick läkaren på sin rond och jag får reda på nya saker varefter. I eftermiddag kommer man att ta bort gallsten med gastroskopi. Så de kör ner en kamera genom halsen och sen på något sätt skuffar de bort den gallsten som blockerar. 

Men, det som var nytt, eller som någon talade om att ibland händer, är att man tar bort gallblåsan också. Jag gissar att den, när jag googlar, att gallstenar kan förstöra gallblåsan. Så om allt går bra kommer de att ta bort den imorgon med titthålsoperation. Ifall det inte lyckas måste man öppna upp och ta ut den. Jag hoppas de gör det redan imorgon, så är det gjort.

Jag är inte så orolig just nu, men det som oroar mig mest, är kanske att jag inte ska få bedövning vid gastroskopiska ingreppet.

🙏 

Jag fick svar på min fråga och jag kommer att få bedövning. Nu ligger jag dessutom med dropp eftersom jag inte får äta.

Fick reda på att det inte händer idag, men imorgon. Så det var lite tråkigt. Så då undrar jag om de alls tar bort gallblåsan denna gång. Det sko ha varit så enkelt att få bort allt.

Hur hamnade jag här?

Under konserten började jag känna att jag hade ont i magen. Jag hade kanske ätit lite för lite och för dåligt eftersom vi övade kvällen innan. 

På kvällen blev det värre och under natten så tänkte jag att det nog är maginfluensa. Men jag spydde inte och jag kunde äta smått. 

Jag var tvungen att vara uppe nattetid eftersom det inte gick att ligga och om jag stod upp kunde jag inte stå rak.

På måndag ringde jag till Jakobstads sjukhus för att få en vårdbedömning. Det blev sagt att jag skulle åka på blodprov. 

På tisdagmorgon åkte jag till laboratoriet och de blodprov som togs kom redan efter några timmar och jag hade förhöjda levervärden, så läkaren Johanna rekommenderade ultra på jouren. 

Jag fick lägga mig på akuten och det kom både sköterska och läkare Anton. Och ifall det fanns tid skulle jag få fara på ultraljud. 

Lyckligtvis fanns det och jag kände när läkaren rörde ultraljud fram och tillbaka att hon hittade något eftersom hon höll på så länge och noggrannt.

Om jag förstått rätt har jag grumlig gallstensvätska och flera gallstenar, varav en är stor och något blockeras.... jag är inte den bästa att förstå innebörden av allt detta. Senare förklarades att min "gall-gång" som borde vara 8mm, var istället 12mm. 

Men läkaren sa att vi ska köra till Vasa redan samma dag för att få tid till röntgen. Vilket vi gjorde och halvvägs kom snöfall så det var lite spännande. 

Men vi kom fram typ klockan fem och jag fick ta kö-nummer. Och där satt vi på akuten resten av kvällen. Det hände inte så mycket under timmarna. Någon kände på magen och frågade om smärtgränsen, men jag vet inte vad man ska svara på sånt. 

Jag var hungrig eftersom jag inte ätit sen 9-tiden på morgonen. Klockan var halvtio på kvällen när vi bokade ett hotellrum, då fick jag äta, men inte med så stor matlust, men jag sov gott tack vare den starka medicin jag fick. Jag hade kunnat bli inlagd på avdelningen redan då, men vi fick välja bara vi var tillbaka klockan åtta följande morgon. 

Onsdag. Magnetröntgen nästa. Bilder från röntgen visade även gallstenarna. Kirurgen talade om tillvägagångssättet med att ta bort gallstenar. Genom gastroskopi tar man bort dem. Det skrämmer mig nog eftersom det kommer nog att bli obehagligt. 

Just nu väntar jag på att få fara till avdelningen. Och "operationen" om det kan kallas det, blir imorgon eller på fredag.

Fick plats på avdelningen i det som kallas H-huset och är splitterny. På kirurgiska avdelningen.

Lycka

Vilken helt otroligt underbar dag!! Vi började med kyrkan klockan tio i Pedersöre. Sen hann jag hem och äta och göra mig iordning så for jag till Schaumanssalen. Vi övade lite och sen klockan tre började konserten med Samuel Ljungbladh. I en fullsatt sal vilket var helt otroligt härligt.

Känslan när man äntligen får stå där och sjunga tillsammans med dem man övat med hela hösten är så underbart härligt att det kan ej beskrivas med ord. Man är så otroligt lycklig. 

Veckan som gått

Det regnade när jag cyklade till jobbet, kommer inte ihåg vilken morgon det var, kanske torsdagmorgon. Lyckligtvis var det +9, så det var ju "varmt". Så det gick bra. Det är något med regn, som gör att det kan vara skönt att cykla i det. 

Det är konstigt tänkte jag där under cykelturen hur vädret kan påverka oss negativt trots att det inte borde. För när jag steg ut på trappan på torsdagmorgon, ville jag anta erbjudandet om att få skjuts. Men envis som jag är, så visste jag att det skulle gå bra trots att det regnade, trots att mitt humör var negativt. Mina kläder fungerar bra i regn. 

När jag redan cyklat några kilometer och tänkte över varför jag egentligen är så sur att det regnar, när jag i verkligheten verkligen njuter av att cykla i regn, iallafall sålänge det inte är iskallt, så kom jag på att det är bara något som skapats som negativt i min hjärna, att regn är negativt. Jag vill lära mig tacka för varje dag och varje väderlek vi har med glädje.

Dagarna på jobbet har gått bra. Vi hade en praktikant med oss, som fotade de saker vi inte ännu har foton på. Det kommer att hjälpa oss. Själv inventerade jag en del saker. Det kändes bra att jag kunde bidra. Denna gång skulle jag inte vara med på inventeringen. Just nu i denna sekund står flera av dem där och räknar vad som finns i hyllorna, medan några av dem sitter och rättar till allt.

Jag tänker på dem med kärlek och hoppas det går bra🙏 Att inventeringen går snabbt och att det är enkelt att räkna. 

Jag sover bättre nu, vilket känns så otroligt skönt. Just nu behöver jag bara ta melatonin 3mg för att somna. Om det är för att jag jobbar kortare dagar eller om det är hormonsalvan som gör det vet jag inte riktigt. 

Några foton från de senaste dagarna. Jag hade överbliven gräddfil, så jag bakade en enkel kaka på torsdag eftermiddag.

Mjuk pepparkaka
Tryck här för receptet

En bild på hur det ser ut
när vi far och sova

En bild på hur det kan se ut
när jag lägger mig i soffan

Kom ihåg köpa biljetter till vår
fina underbara konsert 
nu på söndag kl 15:00
Tryck här för biljetter till vår konsert

Nu ikväll ska vi träffas och öva en sista gång innan konserten... jag ser så fram emot ikväll och morgondagen.

Att kölden är så kall 🥶

Igår när jag cyklade till och från jobbet, undrade jag om det verkligen brukar vara såhär kallt när det är minusgrader. Det kändes som om kölden ven rakt igenom mina kläder.

Idag lade jag på mig en varmare tröja och nu gick det bättre att cykla. Idag kom första snön, men den smälte hastigt bort.

Ikväll har jag varit på Bodypump och nu är jag slut.

Så det blir en soffkväll framför tv:n.

Ja, mer än så har jag inte att komma med idag....eller jo, förresten. Köp nu biljetter till söndagens konsert. Det finns inte så många kvar....

Vykort

Man är nog lite hjärtlös ifall man inte betalar dessa vackert målade kort. Konstnärerna har målat dessa, hör och häpna, med sin mun eller med fötterna.

Kolla in deras webbplats:

https://www.sjkkustannus.fi/taiteilijat

Dessa vackra kort kom i vår postlåda. Och det är organisationen SJK Kustannus som delat ut dem gratis. Men även en räkning finns med ifall man känner att man vill understöda dem. 

På webbplatsen hittar man fler kort som är helt otroligt vackra. Kanske beställa en hög och ge bort till födelsedagar.

Söndagen har varit helt bra. Vår sabbat började med pancakes 🥞. Vi firar inte så stort när det kommer till farsdag. Våra pappor finns inte kvar, så vi får istället tacka för att de fanns och vad de gav.

Vi har just kommit från en lite längre promenad. Skogen som vi går våra promenader i, försvinner mer och mer. Det känns som att ingen vill ha skog omkring sig mera. Den friska härliga doften av skog försvinner sakta men säkert.