Wonderful!

Thank you God for this wonderful view!

Semester

Jag har varit ganska tyst den senaste tiden. Men livet går upp och det går ner och de senaste veckorna har varit lite jobbigare. Mycket som händer.

Min semester börjar imorgon. 

Man kan säga att vi hade en fin avslutning på arbetsveckan med friluftsdag en dag och segling i Vasa följande dag. 

Att semestern börjar har jag inte riktigt fattat ännu. Det är nästan lite skrämmande att vara ledig i fyra veckor. Jag har inte varit ledig så ofta. Jag har därför oxå en vecka med "pekkanen" timmar att ta ut. Men de dagarna ska jag spara till hösten eller vintern. Vi får se.

Hoppas alla ni som har semester får en fin en! Jag har några nya foton att dela med mig av.

18 år

Min dotter fyller 18 år denna vecka! Hon kan ju inte fylla 18! När man själv var 18 år kände man ju sig jättevuxen.

Jag minns ju när jag tog mitt körkort hur bra som helst. Det känns inte så längesen och ändå är det nästan 22 år sen. Om något är skrämmande, är det hur fort tiden går och att man nu har vuxna barn. 

Min 16-åring ska börja studera maskin och metall på Optima. Han blir nog till karl där. De två yngsta har ännu några år kvar i högstadiet.

Det har varit regnigt idag. Jag cyklar varje dag till och från jobbet och klarat mig undan regnet ganska bra, men inte idag. Det regnade hela vägen, men tjohej, det var på något sätt befriande och friskt. Om någon hade cyklat bakom mig hade de hört mig sjunga: "I'm singing in the rain..." 

Det är ganska många olika slags dofter man inhalerar medan man cyklar. Växter doftar så fräscht och gott, tågbanan doftar elektricitet eller nåt ditåt, plastdoft från plastfabriken, ja, man kunde nästan bli poetisk av de olika dofterna. 

Själv doftar jag oerhört gott oxå, tack vare ny bodyshampo, Palmolive.

Summertime

Glad midsommar

Öja vandringsled

Jobbigt var det denna gång att gå. Orkeslös, svettig och törstig och myggor. Hikingseason is over. Men de tre timmarna i skogen var ändå värt det.

Vi hade dessutom fyra härliga hundar med oss som sprang fram och tillbaka för att hålla reda på flocken av folk.

De gick ju säkert 20km, hundarna, totalt under promenaden.

Flytta på dig då!

Idag har jag varit igen! och handlat mat. Det går åt mängder av mat när det är sommarlov. 

Känner blickar i kassan när jag kommer druttande med min kärra full av mat. 

I kassakön kunde jag ju gärna släppa förbi den person som står bakom mig, eftersom hon har endast några varor i sin lilla korg, men så har oxå mannen bakom henne. Det skulle ju troligtvis ta halva dagen i kassakön om jag släppte förbi alla med mindre mat. Så lite skamset börjar jag plocka mina varor på kassabandet.

Men det var inte det jag tänkte berätta. Jag tänkte berätta om hur vissa beter sig. Jag kom med min kärra och kassakön gick över gången där en gubbstrutt står mitt i vägen, tittar på mig lite kyligt och flyttar sig inte ens en millimeter! Sånt gör mig arg! Vad tänkte han? Att jag ska stå där tills hans kö blir kortare och sen släppa förbi mig?

Vad är det för sjukt sätt finländare har som gör att vi tror att vi har rätt att bete oss sådär. "Jaadå, här står jag med all rätt i världen och jag behöver inte flytta mig för någon!" Trotsiga finländare är vad vi är, som inte alla vill visa nån gnutta vänlighet eftersom vi har så förbaskat bittra liv att vi inte vill vara vänlig!

Bitterheten kommer nog troligtvis från att vi har det för bra ställt och har inte behövt genomgå krig och andra eländigheter, som hade gjort oss mer tacksamma och vänliga gentemot andra.

Helt klart finns det mänskor som är mera vänliga, men alltför få.