SpÀnningen stiger pÄ den amerikanska rymdstyrelsen Nasa. Tidigt i morgon bitti, klockan 04:18 svensk tid, Àr det tÀnkt att rymdsonden Juno efter nÀra fem Är i rymden ska göra en perfekt inbromsning och lÀgga sig i planeten Jupiters omloppsbana. Och utmaningarna Àr mÄnga.
– Jupiter har den starkaste strĂ„lningen och det kraftigaste magnetfĂ€ltet av alla planeter i solsystemet. Vi mĂ„ste hantera den hĂ€r miljön med en farkost som bokstavligen Ă€r som en pansarvagn, sĂ€ger projektledaren Scott Bolton frĂ„n Southwest Research Institute i Texas
till brittiska BBC.
Sköts upp 2011
Om allt gÄr som det ska kommer Juno tillbringa de kommande 20 mÄnaderna med att ta reda pÄ vad som döljer sig bakom den gigantiska planetens tjocka molntÀcke.
Rymdsonden sköts upp 2011 och projektet har hittills kostat omkring nio miljarder svenska kronor. Om inbromsningen misslyckas eller nÄgot annat gÄr fel Àr risken stor att mÄngmiljardprojektet flyger förbi Jupiter och fortsÀtter vidare ut i yttre rymden.
Jupiter Ă€r den största planeten i vĂ„rt solsystem och mĂ€ter omkring 143.000 kilometer i diameter. Omkring tusen jordklot skulle rymmas inne i Jupiter – eller samtliga planeter i vĂ„rt solsystem. Ett Ă„r pĂ„ Jupiter Ă€r lika lĂ„ngt som 12 Ă„r pĂ„ jorden. Ett dygn Ă€r tio timmar.
Kunskap om kÀrnan
Förhoppningen Àr att Juno ska kunna bringa klarhet i hur och nÀr den gigantiska planeten bildades, vilket kan ge ledtrÄdar om hur vÄrt solsystem uppstod.
– Teorin Ă€r att Jupiter bildades först av alla planeter. Sedan har material processats och lagrats under de 4,5 miljarder Ă„r som gĂ„tt. Det finns en vĂ€rmekĂ€lla mitt i planeten som har kallnat med tiden, sĂ€ger Jan-Erik Wahlund, rymdfysiker pĂ„ Institutet för rymdfysik Uppsala till SVT.
– Faktum Ă€r att man kan betrakta Jupiter som en före detta liten röd stjĂ€rna, för den var nĂ€stan det i början av solsystemets historia, sĂ€ger han.
Sonden ska ocksÄ undersöka om Jupiter bestÄr av en fast kÀrna eller av hÄrt komprimerad gas, och ge mer kunskap om den gigantiska, orkanliknande storm som rasat pÄ planeten i hundratals Är. Den syns som en stor röd flÀck pÄ planetens yta och Àr lika bred som tre och ett halvt jordklot i diameter.
– Allt pĂ„ Jupiter Ă€r extremt. Det Ă€r en planet pĂ„ steroider, sĂ€ger projektledaren Scott Bolton till BBC.
Han Àr ödmjuk inför svÄrigheterna med att flyga en rymdsond kring den gigantiska planeten.
Ska undersöka norrskenet
Juno Àr designad för att undvika de farligaste omrÄdena pÄ Jupiter i sin omloppsbana. KÀnsliga mÀtinstrument Àr placerade i en tjock lÄda av titanium. Viss utrustning berÀknas hinna gÄ sönder innan sonden hunnit genomföra sitt uppdrag, bland annat kameran.
Junos mÀtinstrument ska ocksÄ undersöka Jupiters mÀrkvÀrdiga norrsken, vars ultravioletta sken
fÄngades pÄ bildhÀromdagen av teleskopet Hubble.
PĂ„ jorden uppstĂ„r norrsken nĂ€r laddade partiklar frĂ„n solens stormar fĂ„ngas in av vĂ„rt magnetfĂ€lt, men Jupiter har ocksĂ„ en annan kĂ€lla som bidrar till skenen – sitt eget kraftiga magnetfĂ€lt, som inte bara fĂ„ngar in laddade partiklar frĂ„n solen utan ocksĂ„ frĂ„n sin egen mĂ„ne lo.
Uppdrag till 2018
Om Juno klarar att lÀgga sig i omloppsbana kring Jupiter berÀknas det första varvet runt planeten ta 53 dagar. I mitten av oktober smalnas omloppsbanan av och tar tvÄ veckor, och dÄ kan forskningen komma igÄng pÄ allvar.
I februari 2018 Àr det tÀnkt att Juno ska avsluta sitt uppdrag genom att störta sig sjÀlv ner i planetens atmosfÀr och förstöras, detta för att sonden inte ska riskera att krocka med nÄgon av Jupiters mÄnar som skulle kunna innehÄlla liv i bakterieform.
